Medan debatten kretsar kring en pressad medelklass visar ny forskning att arbetarklassen burit den tyngsta bördan. I årtionden.


Mest läst i kategorin

Ålderism och åldersdiskriminering i arbetslivet kartläggs
Under 2026 kartlägger det statliga forskningsrådet Forte ålderism och åldersdiskriminering med fokus på äldre kvinnors och äldre mäns möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden är utbredd och de som drabbas allra värst är äldre, lågutbildade kvinnor. Enligt det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, är åldersdiskriminering ett prioriterat område inom …

Riktåldern kan skapa ett moment 22 för vissa uppsagda
Riktåldern för pension får stora konsekvenser när trygghetssystem på arbetsmarknaden inte hänger med och också höjer åldersgränsen. Den nya, rörliga, riktåldern för pension påverkar mer än att vi nu bör ta ut vår pension senare, förutom pensionsreglerna kopplas även sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lagen om anställningsskydd och skatteregler till riktåldern. Riktåldern är ett riktmärke som visar vid …

Expert: "Arbetsgivare vet inte vad seniorer kan bidra med"
Han är 84 år, jobbar heltid utan planer på att sluta och han är säker på att det är många i 80-årsåldern som fortfarande skulle kunna jobba. E55 berättade förra veckan om 75-åriga Ola Månsson som har kört taxi i över 40 år och inte har några planer på att sluta. Han hade kunnat bli …

Därför är det bra att inte bara jobba när du är på jobbet
Förutom lunchen lägger vi en timme per arbetsdag på att inte jobba och det tycker en forskare och docent i arbetsvetenskap är bra. Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar mindre, det visar statistik från Eurostat. I vissa fall jobbar svenska löntagare upp till fem timmar mer än löntagare i våra nordiska grannländer. Lars Ivarsson …

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas
Personalkontinuiteten inom hemtjänsten och på äldreboenden ska börja mätas på nationell nivå för att användas som underlag i utvecklingsarbete. Det är kris inom äldreomsorgen och det är numer vardag med personalbrist, kommuner har betalar miljoner till konsultbolag för att få hjälp att spara på äldreomsorgen. I syfte att spara pengar och ge personalen mer tid …
Den svenska debatten under inflationskrisen har kretsat kring en pressad medelklass. Men enligt sociologen Johan Alfonsson är bilden missvisande. I stället pekar han ut arbetarklassen som krisens verkliga förlorare och det är en utveckling som pågått sedan 1990-talet.
”Berättelsen om medelklassens förfall är tagen ur luften”, säger Alfonsson, aktuell med boken Vad hände med arbetarklassen?, i en intervju med Dagens PS.
Försvagad trygghet
Enligt Alfonsson visar statistik att anställningstryggheten i medelklassen snarare har ökat än minskat. Samtidigt har arbetarklassen fått se både löneutveckling, inflytande och trygghet försvagas.
”Kollar man på data ser man att otryggheten snarare har minskat i medelklassen. Det är arbetarklassen som har fått det betydligt sämre”, säger han.
Läs mer: Pension: Mer pengar – och en ny grupp fattigpensionärer (E55)
Sedan 2005 har reallönerna för den övre medelklassen ökat med 23 procent, jämfört med 13,5 procent för den lågkvalificerade arbetarklassen. Skillnaden innebär att klyftan fortsätter att växa, både i faktiska och relativa termer.
”När inflationen slog till, slog den mot gruppen som redan hade betydligt mindre marginaler”, säger Johan Alfonsson.
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Försämrade arbetsvillkor
Även arbetsvillkoren skiljer sig markant. Mindre än tio procent av medelklassen har tidsbegränsade anställningar, jämfört med omkring 30 procent i den okvalificerade arbetarklassen.
Samtidigt har medelklassen fått ökad kontroll över arbetstid och arbetsplats, medan arbetarklassen blivit mer styrd, bland annat genom digital övervakning.
Läs mer: Höjningen av pensionsåldern skapar nya fattigpensionärer (E55)
En central skillnad är ägandet. Medelklassen har i högre grad bostäder och sparande som fungerar som ekonomiska buffertar.
”Arbetarklassen har ofta inga sådana resurser att falla tillbaka på”, säger han.
Enligt honom har maktförskjutningen på arbetsmarknaden varit resultatet av politiska vägval sedan 1990-talskrisen, där risk i ökande grad flyttats från företag till individer. Det har skapat en mer sårbar ekonomi, där stora grupper saknar möjlighet att planera långsiktigt.
Han menar att debatten behöver skifta fokus.
”Om man vill förstå varför ojämlikheten har ökat och tryggheten minskat, då måste man titta på vad som har hänt med arbetarklassen. Det är där den stora förändringen har skett”, säger Johan Alfonsson.
Senaste nytt

Uppgifter: Wallenberg tar över Stegra

Kraschade fredssamtal – då stiger bensinpriset

Vårdskandal: Dement man utnyttjades – bidragsbedrägeri avslöjat

Läkaren: Du duschar för ofta – så lite räcker egentligen
