E55

Forskare varnar: Fyradagarsvecka kan kosta tre lågkonjunkturer

kort arbetsvecka tomt kontor
En lagstadgad fyradagarsvecka kan slå hårt mot ekonomin, med ett bnp-fall motsvarande tre djupa lågkonjunkturer. Foto: Bernd Dittrich/Unsplash
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 03 feb. 2026Publicerad: 03 feb. 2026

Nationalekonomen och universitetslektorn Jonas Kolsrud vid Linnéuniversitetet varnar för att en lagstadgad fyradagarsvecka slår hårt mot ekonomin, med ett bnp-fall motsvarande tre djupa lågkonjunkturer.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Elev räcker upp handen i klassrum. På en skola i Hässelby jobbar tre pensionärer som volontärer. "Det här är en helt fantastisk skola. Alla tar av sig skorna, räcker upp handen, står bakom bänkarna och lämnar in sin mobil på morgonen", säger en av volontärerna.
Arbete

Pensionärer skapar trygghet som volontärer i skolan

29 jan. 2026
äldreboende
Arbete

Krisen i äldreomsorgen fördjupas – tryggheten hotad

29 jan. 2026
snatteri
Ekonomi

Handeln slår larm: Brotten tillåts fortsätta

29 jan. 2026
välfärdsyrken
Arbete

Forskarnas hårda budskap: Välfärden måste förändras nu

28 jan. 2026
Trifa Chireh
Pension

Varningen: Var femte riskerar fattigdom som pensionär

28 jan. 2026

I en intervju berättar han om forskningen på uppdrag av Konjunkturinstitutet under 2024 och pekar på risker som inflation och ökad stress för låginkomsttagare.

BNP rasar vid 20 procents minskning

ANNONS

Kolsrud analyserar ett scenario med 20 procents kortare arbetstid genom lag, motsvarande fyradagarsvecka. BNP faller då minst tio procent, bedömer han.

”Det motsvarar tre riktigt rejäla lågkonjunkturer på kort tid. Det blir ju ett ordentligt fall och sen fastnar man där”, säger Jonas Kolsrud till TN.

För att kompensera krävs en produktivitetsökning på 20–25 procent per dag, vilket han ser som orealistiskt i de flesta yrken. Pilotprojekt visar viss effektivitet, men forskningen stödjer inte tillräckliga vinster. Därför riskerar reformen mer psykisk ohälsa genom hårdare tempo.

Läs mer: Ekdals Perspektiv: Har politiken tappat greppet om klyftorna? – E55

ANNONS

Inflation och ränteschock hotar

Bibehållen månadslön vid kortare tid höjer timlönerna snabbt och utlöser inflationschock. Riksbanken tvingas då höja räntan, vilket leder till högre arbetslöshet och färre investeringar.

”En så omfattande sänkning skulle med största sannolikhet ge en rejäl inflationschock”, varnar Kolsrud.

ANNONS

Jeanette Hedberg på SKR håller med om att frivilliga tester skiljer sig från generella reformer. Pilotprojekt via Karlstads universitet rapporterar högre kreativitet och lägre sjukfrånvaro, men resultaten kräver försiktighet. Kolsrud ser viss effekt av kortare tid, men inte i den omfattning som behövs.

Låginkomsttagare drabbas hårdast

Kortare arbetstid slår oproportionerligt mot de med lägst löner, som spenderar mer på nödvändigheter.

”För den som redan har små marginaler blir det svårare att få vardagen att gå ihop. Det är ett problem som sällan lyfts i debatten”, konstaterar Kolsrud.

Demografin förvärrar läget, med färre arbetande som försörjer fler pensionärer.

Historiska sänkningar på 1950- och 60-talen mildrades av hög tillväxt, runt fem procent årligen. Idag ligger prognoserna på två procent, vilket gör reformer dyrare. Kolsrud efterlyser ärliga avvägningar mellan pengar och fritid.

Organisk förändring via avtal föredras

I artikeln avråder Kolsrud från lagstiftning och förespråkar istället kollektivavtal branschvis. I sektorer med kompetensbrist eller svåra arbetsmiljöer kan kortare tid locka personal, förutsatt tydliga kostnadsdiskussioner. Akademiker ser ofta mindre fördelar, eftersom uppgifter inte delegeras.

LO lyfter frågan post-pandemi, men Kolsrud noterar att hemmajobb gynnar tjänstemän mer.

ANNONS

”När vi jobbar mindre producerar vi mindre, och då får vi också mindre pengar att handla för. Det slår ganska direkt på bnp”, sammanfattar han. Reformen kräver noggrann planering i en svag konjunktur.

Fakta: Risker med generell arbetstidsförkortning

  • BNP-fall: Minst 10 procent vid 20 procents minskning, tre lågkonjunkturer.
  • Produktivitetskrav: 20–25 procent högre per dag för bibehållen produktion.
  • Inflation: Höjd timlön ger chock, tvingar upp räntor och arbetslöshet.
  • Låginkomsttagare: Mindre marginaler förvärras av lägre inkomster.
  • Demografi: Färre försörjer fler i åldrande Sverige.
  • Psykisk ohälsa: Ökad stress för att kompensera färre timmar.

Källa: Tidningen näringslivet, februari 2026

Läs mer: Ekonomen: Så använder du AI för att lyfta din privatekonomi – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén
Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS
Laddhybrid-kampanj hos Volkswagen
volkswagen logo

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.  

Se alla kampanjmodeller här!
ANNONS
mobile
desktop