Forskare varnar: Fyradagarsvecka kan kosta tre lågkonjunkturer

Inflation och ränteschock hotar

Bibehållen månadslön vid kortare tid höjer timlönerna snabbt och utlöser inflationschock. Riksbanken tvingas då höja räntan, vilket leder till högre arbetslöshet och färre investeringar.

”En så omfattande sänkning skulle med största sannolikhet ge en rejäl inflationschock”, varnar Kolsrud.

Jeanette Hedberg på SKR håller med om att frivilliga tester skiljer sig från generella reformer. Pilotprojekt via Karlstads universitet rapporterar högre kreativitet och lägre sjukfrånvaro, men resultaten kräver försiktighet. Kolsrud ser viss effekt av kortare tid, men inte i den omfattning som behövs.

Låginkomsttagare drabbas hårdast

Kortare arbetstid slår oproportionerligt mot de med lägst löner, som spenderar mer på nödvändigheter.

”För den som redan har små marginaler blir det svårare att få vardagen att gå ihop. Det är ett problem som sällan lyfts i debatten”, konstaterar Kolsrud.

Demografin förvärrar läget, med färre arbetande som försörjer fler pensionärer.

Historiska sänkningar på 1950- och 60-talen mildrades av hög tillväxt, runt fem procent årligen. Idag ligger prognoserna på två procent, vilket gör reformer dyrare. Kolsrud efterlyser ärliga avvägningar mellan pengar och fritid.

Organisk förändring via avtal föredras

I artikeln avråder Kolsrud från lagstiftning och förespråkar istället kollektivavtal branschvis. I sektorer med kompetensbrist eller svåra arbetsmiljöer kan kortare tid locka personal, förutsatt tydliga kostnadsdiskussioner. Akademiker ser ofta mindre fördelar, eftersom uppgifter inte delegeras.

LO lyfter frågan post-pandemi, men Kolsrud noterar att hemmajobb gynnar tjänstemän mer.

”När vi jobbar mindre producerar vi mindre, och då får vi också mindre pengar att handla för. Det slår ganska direkt på bnp”, sammanfattar han. Reformen kräver noggrann planering i en svag konjunktur.

Fakta: Risker med generell arbetstidsförkortning

• BNP-fall: Minst 10 procent vid 20 procents minskning, tre lågkonjunkturer.
• Produktivitetskrav: 20–25 procent högre per dag för bibehållen produktion.
• Inflation: Höjd timlön ger chock, tvingar upp räntor och arbetslöshet.
• Låginkomsttagare: Mindre marginaler förvärras av lägre inkomster.
• Demografi: Färre försörjer fler i åldrande Sverige.
• Psykisk ohälsa: Ökad stress för att kompensera färre timmar.

Källa: Tidningen näringslivet, februari 2026

Läs mer: Ekonomen: Så använder du AI för att lyfta din privatekonomi – E55