Att slarva på jobbet kan bli mer kostsamt än man tror. För vissa räcker det med att undvika samtal eller smita hem lite för tidigt för att få en varning – och i förlängningen riskera jobbet och bli uppsagd.


Mest läst i kategorin

Ålderism och åldersdiskriminering i arbetslivet kartläggs
Under 2026 kartlägger det statliga forskningsrådet Forte ålderism och åldersdiskriminering med fokus på äldre kvinnors och äldre mäns möjligheter att stanna kvar i arbetslivet. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden är utbredd och de som drabbas allra värst är äldre, lågutbildade kvinnor. Enligt det statliga Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, är åldersdiskriminering ett prioriterat område inom …

Riktåldern kan skapa ett moment 22 för vissa uppsagda
Riktåldern för pension får stora konsekvenser när trygghetssystem på arbetsmarknaden inte hänger med och också höjer åldersgränsen. Den nya, rörliga, riktåldern för pension påverkar mer än att vi nu bör ta ut vår pension senare, förutom pensionsreglerna kopplas även sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, lagen om anställningsskydd och skatteregler till riktåldern. Riktåldern är ett riktmärke som visar vid …

Expert: "Arbetsgivare vet inte vad seniorer kan bidra med"
Han är 84 år, jobbar heltid utan planer på att sluta och han är säker på att det är många i 80-årsåldern som fortfarande skulle kunna jobba. E55 berättade förra veckan om 75-åriga Ola Månsson som har kört taxi i över 40 år och inte har några planer på att sluta. Han hade kunnat bli …

Därför är det bra att inte bara jobba när du är på jobbet
Förutom lunchen lägger vi en timme per arbetsdag på att inte jobba och det tycker en forskare och docent i arbetsvetenskap är bra. Svenskar jobbar mest i Norden men tjänar mindre, det visar statistik från Eurostat. I vissa fall jobbar svenska löntagare upp till fem timmar mer än löntagare i våra nordiska grannländer. Lars Ivarsson …

Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska börja mätas
Personalkontinuiteten inom hemtjänsten och på äldreboenden ska börja mätas på nationell nivå för att användas som underlag i utvecklingsarbete. Det är kris inom äldreomsorgen och det är numer vardag med personalbrist, kommuner har betalar miljoner till konsultbolag för att få hjälp att spara på äldreomsorgen. I syfte att spara pengar och ge personalen mer tid …
Det finns otaliga sätt att missköta sig på en arbetsplats – och olika arbetsgivare reagerar på olika sätt. Vissa beteenden, som att komma sent, utebli från möten eller ignorera regler, kan i slutändan leda till att man får en varning. I mer allvarliga fall kan det bli aktuellt med löneavdrag eller till och med uppsägning.
Två färska exempel är en kriminalvårdare som regelbundet gick hem innan arbetsdagen var slut, och en arbetsförmedlare som undvek att svara i telefonen. Båda fick löneavdrag till följd av sitt beteende.
”Innan en uppsägning blir aktuell måste arbetsgivaren vara tydlig med vad det är som inte fungerar, så att den anställda har en chans att ändra på sig”, säger Henric Ask, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, till Dagens Nyheter.
Men är du över 69 år gäller inte lagen om anställningsskydd. Efter det kan man bli uppsagd av arbetsgivaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande.
MISSA INTE: Bakslaget för solel: Då kan du tvingas betala för elöverskottet
Två typer av varningar
I Sverige förekommer huvudsakligen två typer av varningar på arbetsmarknaden: informella tillsägelser (las-varningar) och formella disciplinära varningar.
Las-varningar är en slags signal från arbetsgivaren om att något inte fungerar – och att anställningen kan vara i fara om beteendet fortsätter. De behöver inte vara skriftliga, men det är ofta klokt att dokumentera dem för att kunna styrka dem vid en eventuell tvist.
”Det är alltid bättre för arbetsgivaren att ge skriftliga varningar, eftersom det vid en eventuell domstolsprocess blir lättare att visa att den anställda fått en chans att bättra sig men inte gjort det”, förklarar Henric Ask.
Formella disciplinära varningar, däremot, är mer reglerade. De kan innebära konsekvenser som löneavdrag eller avstängning från arbetet. Sådana varningar får oftast bara ges inom offentlig sektor, där det finns lagstöd för detta. De kräver alltid skriftlighet, rättslig grund och i de flesta fall facklig förhandling.

Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Vad leder till varning?
Arbetsgivare utfärdar varningar för en mängd olika beteenden – från allvarliga överträdelser som stöld, till mer vardagliga saker som för långa pauser eller upprepad sen ankomst.
Men det går inte att säga exakt hur många varningar som krävs innan en uppsägning blir aktuell. Det beror helt på sammanhanget och hur allvarlig misskötseln anses vara.
”Vid en tvist om uppsägning så tittar domstolen på vilken skada misskötseln har lett till för arbetsgivaren”, säger Henric Ask.
Uppsägning – när är det rimligt?
Att bli uppsagd på grund av personliga skäl kräver att arbetsgivaren har försökt lösa situationen först. Det innebär att man ofta får minst en varning, med tydlig information om vad som måste förbättras.
”Någonstans går en gräns. Har arbetsgivaren försökt att hitta en lösning och sedan gett den anställde en chans att ändra sig, så kan en uppsägning till slut vara rimlig”, säger Henric Ask.
Att förstå skillnaden mellan de olika varningar som finns – och vad de innebär – är avgörande för att kunna ta ansvar för sitt beteende på arbetsplatsen och undvika allvarliga konsekvenser.
Läs mer:
Beslutat – höjd reduktionsplikt från 1 juli
Stora förändringar – lättare att hyra ut bostäder i andra hand
Miljarder till redan rika: De vill fasa ut ränteavdraget, som i Finland
Folksams tabbe – okända personer som förmånstagare

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.
Senaste nytt

Ny AI-modell sätter skräck i finanssektorn

Norge tryggar svensk olja – trots globalt kaos

Stort sug efter att privatleasa personbilar

Fem elnätsföretag granskas för avgiftsmodell
