Psykologernas oväntade råd: Det räcker inte att tänka positivt

En lärdom från ett oväntat håll

Ett av de mest kända psykologiska begreppen på området är Stockdaleparadoxen. Namnet kommer från den amerikanske officeren James Stockdale som satt som krigsfånge i Vietnam under flera år.

När forskare senare studerade vilka fångar som klarade fångenskapen bäst upptäckte de något oväntat. De som klarade sig bäst var varken de mest pessimistiska eller de mest optimistiska. De som ständigt övertygade sig själva om att de skulle vara fria till nästa jul eller nästa högtid riskerade att bli särskilt nedslagna när verkligheten inte motsvarade förväntningarna.

De som klarade sig bäst var i stället de som accepterade den svåra verkligheten samtidigt som de vägrade ge upp hoppet om framtiden. Den kombinationen har senare blivit ett av de mest citerade exemplen inom forskning om motståndskraft och återhämtning.

Byt ut ”men” mot ”och”

En av de mest konkreta idéerna i den psykologiska forskningen handlar om språk och hur vi pratar med oss själva.

Många människor tänker i motsatser.

”Jag är orolig för min ekonomi, men jag försöker tänka positivt.”

”Jag har hälsoproblem, men jag ska inte klaga.”

Psykologer menar att ordet ”men” ofta får den första delen av meningen att framstå som mindre viktig eller mindre sann. Ett alternativ är att använda ordet ”och” i stället.

”Jag är orolig för min ekonomi och jag arbetar med det jag kan påverka.”

”Jag har hälsoproblem och jag kan fortfarande göra mycket som ger glädje.”

Skillnaden kan verka liten, men tankesättet gör det lättare att acceptera verkligheten utan att fastna i den. Du behöver inte välja mellan hopp och realism, båda kan finnas samtidigt.

Hopp handlar också om handling

En annan viktig slutsats från forskningen är att hopp inte bara är en känsla. Människor mår ofta bättre när de upplever att de kan påverka något, även om situationen i stort är svår eller osäker. Det handlar inte nödvändigtvis om stora förändringar. Tvärtom visar studier att små handlingar ofta kan ha stor betydelse för hur vi upplever kontroll över våra liv.

Efter en sjukdomsperiod kan det handla om att komma ut på en kort promenad. För den som oroar sig för ekonomin kan det vara att sätta sig ned och göra en ny budget eller gå igenom sina utgifter. Vid ensamhet kan ett telefonsamtal till en vän eller ett besök i en förening vara ett första steg.

Själva handlingen löser kanske inte problemet direkt, men den påminner oss om att vi fortfarande har möjlighet att påverka vår situation. Forskare menar att just känslan av inflytande ofta är lika viktig som resultatet i sig.

Tre små steg som kan stärka känslan av kontroll:

1. Skriv ned det du faktiskt kan påverka i situationen
2. Sätt upp ett mål som går att genomföra redan denna vecka
3. Fokusera på nästa steg i stället för hela problemet

När livet inte följer planen

Många av livets största utmaningar går inte att planera bort. Hälsan förändras, relationer tar slut, ekonomin utvecklas annorlunda än man hoppats och pensionen blir inte alltid den tillvaro man föreställt sig. För de flesta kommer det perioder då verkligheten inte stämmer överens med den plan man en gång hade.

Det är också därför begreppet realistisk optimism fått så stort genomslag inom modern psykologi. Metoden lovar inte att allt kommer att ordna sig och den uppmuntrar inte heller människor att ignorera svårigheter. I stället bygger den på en betydligt mer jordnära tanke: att se verkligheten som den är, acceptera det som inte går att förändra och samtidigt fortsätta leta efter det som faktiskt går att påverka.

För många människor är det just där hoppet finns. Inte i övertygelsen om att allt kommer att bli perfekt, utan i vetskapen om att nästa steg fortfarande är möjligt att ta.

Fem kännetecken på realistisk optimism

Källa: Psychologies Magazine, juli 2026 (intervju med psykologerna Andy Cope och Mark Williamson)

Läs även: Låg kunskap om kopplingen mellan alkohol och bröstcancer – E55