Nätbedrägerier slår nya rekord och falska nätbutiker lurar allt fler. Här är varningssignalerna som kan hjälpa dig att undvika att bli lurad.


Mest läst i kategorin
Den digitala brottsligheten fortsätter att öka i snabb takt och nätbedrägerier har blivit en miljardindustri för kriminella aktörer. Ett av de mest effektiva verktygen är falska nätbutiker, så kallade ”fake shops”, som lockar konsumenter med låga priser och välkända varumärken.
Exempelvis i Tyskland uppgår de årliga förlusterna till närmare 180 miljoner euro och även svenska konsumenter drabbas i allt större omfattning. Enligt statistik från det tyska federala poliskansliet, Bundeskriminalamt (BKA), registrerades över 330 000 internetrelaterade brott under 2024. Av den totala skadan stod rena bedrägerier för hela 73 procent.
Falska nätbutiker
Mönstret känns igen även i Sverige, där nätbedrägerierna ökar kraftigt, inte minst i samband med reor och stora shoppingperioder. Dagens PS rapporterar, med hänvisning till säkerhetsföretaget NordVPN, att 84 procent av dem hamnar på falska nätbutiker tror att de är seriösa. Nästan hälften av offren förlorar också pengar.
Läs mer: Lurad på nätet? Snart måste banken betala oftare (E55)
Bedragarna blir allt skickligare. En vanlig metod är att skapa nätbutiker som i detalj efterliknar kända varumärken. Enligt konsumentrådgivningen (Verbraucherzentrale) i Hamburg kopieras webbplatser från företag som Lidl, Apple och Lego, ofta med samma bilder, färger och layout. Syftet är att lura kunder att lämna ifrån sig kortuppgifter eller betala i förskott för varor som aldrig levereras.
Michael Knoblauch vid konsumentrådgivningen i Hamburg betonar vikten av vaksamhet och uppger att deras lista över identifierade falska nätbutiker uppdateras löpande för att hjälpa konsumenter att undvika bedrägerier.
Även svenska Finansinspektionen ser en tydlig ökning. Under 2025 har myndigheten varnat för 148 oseriösa aktörer. Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, konstaterar att bedragarna snabbt anpassar sig och utnyttjar både ekonomisk oro och människors jakt på fynd.
Senaste nytt
Så ser knepen ut
Experter pekar på flera signaler som kan avslöja en falsk nätbutik. Ett klassiskt knep är osannolikt låga priser som ska locka till snabba köp. Ett annat är att betalningsalternativen ändras i sista steget. Från faktura eller kort till krav på direktöverföring eller förskottsbetalning.
Små stavfel i webbadressen, ovanliga domännamn eller bristfälliga kontaktuppgifter är också tydliga varningsflaggor. Seriösa e-handlare ska alltid ha fullständiga företagsuppgifter, ett så kallat impressum.
Paul Pintér, rådgivningsexpert på SSF Stöldskyddsföreningen, varnar dessutom för falska leveransbesked via sms som utger sig för att komma från Postnord eller DHL. Hans råd är att alltid använda officiella appar och undvika att klicka på länkar.
Läs mer: Det ska stoppa id-bedrägerier – men vi är på efterkälke (E55)
Bedrägerivågen påverkar hela e-handeln. Enligt rapporten Sverige Betalar 2025 avbryter var fjärde svensk i dag ett köp av rädsla för att bli lurad. Samtidigt ligger förlusterna kvar på historiskt höga nivåer. Bara under andra halvåret 2024 uppgick bedrägerier via betaltjänster till 806 miljoner kronor, enligt Finansinspektionen.
För den som drabbas är rådet tydligt. Du bör kontrollera kontoutdrag regelbundet, kontakta banken direkt vid misstanke och gör en polisanmälan så snart som möjligt. Skärmdumpar och dokumentation kan bli avgörande i jakten på bedragarna.










