Gratis piller blev dyra abonnemang – nu krävs hårdare tag

Klagomålen fortsätter

Enligt Råd & Rön har Sun Health kopplingar till Nordic Plus, ett företag som tidigare varit föremål för Konsumentverkets granskning. Myndigheten avslutade då sitt ärende efter att företaget hade utlovat förbättringar. Men konsumenternas berättelser om oväntade leveranser och betalningskrav har fortsatt.

Även på Konsumentverkets webbplats finns flera exempel. I ett publicerat ärende från januari 2026 beskrivs hur en konsument tackade ja till ett gratispaket med vitaminer från Sun Health och därefter fick ytterligare produkter och fakturor. Konsumenten uppgav att något abonnemang aldrig hade beställts.

I myndighetens svar framgår att företaget måste kunna visa att kunden fått information om abonnemanget och faktiskt godkänt det. Om något giltigt avtal saknas behöver konsumenten inte betala.

På samma sida har fler personer under våren och sommaren 2026 beskrivit liknande problem. Klagomålen gäller bland annat svårigheter att avsluta abonnemang, fortsatta leveranser och krav som lämnats vidare till inkasso.

Konsumentvägledare kräver hårdare tag

Konsumentvägledare som intervjuats av Råd & Rön anser att myndigheterna behöver agera kraftfullare mot företag som återkommande anklagas för vilseledande försäljning. De beskriver hur särskilt äldre personer riskerar att drabbas.

En del konsumenter betalar fakturor trots att de anser att kraven är felaktiga. Oron för inkasso och betalningsanmärkningar gör att de inte vågar låta bli, även när de ifrågasätter om något avtal har ingåtts.

Problemet förvärras när kunderna har svårt att få kontakt med företaget eller när nya betalningskrav fortsätter att komma trots tidigare invändningar. Men reglerna ger konsumenterna ett starkare skydd än många känner till.

Ett muntligt ja räcker inte

När ett företag ringer upp en privatperson för att sälja en vara eller tjänst krävs ett skriftligt godkännande för att avtalet ska bli giltigt. Det räcker alltså inte att tacka ja under telefonsamtalet.

Godkännandet måste lämnas efter att samtalet har avslutats och kan exempelvis ske via sms, e-post eller underskrift.

Har konsumenten inte godkänt avtalet skriftligen finns det normalt ingen skyldighet att betala. Företaget måste dessutom kunna visa att godkännandet verkligen har lämnats.

Det gäller även när försäljaren beskriver erbjudandet som ett gratis provpaket, men det i själva verket handlar om ett abonnemang.

Konsumentverket förklarar reglerna i sin vägledning om abonnemangsfällor och gratisvaror.

Så bestrider du en felaktig faktura

Den som får en faktura för ett abonnemang som aldrig har beställts ska inte betala enbart för att företaget kräver det. Däremot är det viktigt att reagera och tydligt meddela varför kravet är felaktigt.

Konsumentverket rekommenderar att fakturan bestrids skriftligen, exempelvis via e-post. Spara både meddelandet och eventuella svar från företaget, så att det i efterhand går att visa vad som har framförts och när.

Om företaget fortsätter att skicka betalningskrav bör även dessa bestridas. Detsamma gäller om kravet lämnas vidare till inkasso eller Kronofogden.

Ett inkassokrav innebär inte automatiskt att konsumenten får en betalningsanmärkning. Däremot är det viktigt att svara inom angiven tid om ärendet går vidare till Kronofogden.

Den som faktiskt har ingått ett abonnemangsavtal på distans har dessutom normalt 14 dagars ångerrätt. Vid återkommande leveranser av varor börjar ångerfristen i regel när den första varan har tagits emot. Mer information finns i Konsumentverkets vägledning om att bestrida fakturor.

Företaget måste kunna visa avtalet

Råd & Röns granskning visar hur besvärligt det kan bli när konsumenter får återkommande betalningskrav för abonnemang de inte anser sig ha beställt. Även om beloppen för varje leverans är relativt begränsade riskerar kostnaderna att växa när fakturorna fortsätter att komma.

Konsumentvägledarna efterlyser därför en mer kraftfull tillsyn av företag som använder försäljningsmetoder där konsumenter riskerar att missförstå vad de tackar ja till.

Den avgörande frågan är om ett giltigt avtal har ingåtts. Om företaget kräver betalt måste det också kunna visa vad kunden har godkänt. En faktura är inte i sig ett bevis för att konsumenten är betalningsskyldig.

Källa: Råd & Rön nr 8, 2026

Läs mer: Ett ja låste demenssjuk kvinna i femårigt elavtal – E55