Har du gamla sedlar hemma? Snart blir de mindre värda

Små belopp kan försvinna i avgift

Avgiften tas ut per beviljad ansökan, oavsett hur stort belopp som lämnas in. Det betyder att det inte alltid lönar sig att skicka in gamla sedlar.

Den som skickar in 400 kronor före den 1 september får 200 kronor kvar efter dagens avgift. Efter höjningen skulle samma belopp ge 100 kronor kvar.

För större belopp blir avgiften mindre kännbar. Men för den som hittar enstaka gamla 20-, 50- eller 100-kronorssedlar kan kostnaden bli större än nyttan.

Det går inte att lämna in över disk

Den som vill lösa in ogiltiga sedlar behöver ansöka hos Riksbanken. Ansökan kan göras digitalt med BankID eller via blankett. Därefter ska sedlarna skickas med post till Riksbanken.

Det går alltså inte att gå till Riksbanken och lämna in sedlarna personligen. Handläggningstiden är normalt tre till fyra veckor, men kan bli längre om Riksbanken behöver kompletterande uppgifter.

Om ansökan godkänns sätts pengarna in på det konto som angetts i ansökan. Avgiften dras från totalbeloppet.

Därför kan Riksbanken säga nej

Att skicka in gamla sedlar är inte samma sak som att automatiskt få pengarna tillbaka. Riksbanken prövar ansökan och kan begära kompletteringar.

Den som vill lösa in ogiltiga sedlar behöver kunna visa var pengarna kommer ifrån. Reglerna finns för att minska risken för penningtvätt och annan brottslig verksamhet.

Riksbanken skriver i sin remisspromemoria att det blir svårare att visa underlag när lång tid har gått. Banker sparar normalt inte kundinformation hur länge som helst, vilket är en av orsakerna till att Riksbanken vill införa en tydligare tidsgräns.

Tidsgräns kan införas 2027

I dag kan Riksbanken lösa in ogiltiga sedlar oavsett hur gamla de är, med vissa undantag. Men i en remiss föreslår Riksbanken att möjligheten ska begränsas till tio år från det att sedeln blev ogiltig.

De nya föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Om förslaget genomförs kan sedlar från den senaste sedelbytet inte längre lösas in efter det datumet.

Det betyder att gamla sedlar inte bara riskerar att bli dyrare att lämna in. De kan på sikt också förlora hela sitt värde.

Mynt fungerar annorlunda

Gamla sedlar och gamla mynt hanteras inte på samma sätt. Ogiltiga sedlar kan fortfarande skickas in till Riksbanken. Ogiltiga mynt löses däremot inte in.

Den som hittar gamla mynt hemma kan alltså inte räkna med att få tillbaka valören via Riksbanken. De betraktas i praktiken som metall utan betalningsvärde.

Så gör du innan avgiften höjs

Börja med att kontrollera om sedlarna verkligen är ogiltiga. Riksbanken har bilder och information om vilka sedlar som gäller och vilka som inte längre kan användas i handeln.

Räkna sedan ihop beloppet. Om summan är låg kan avgiften göra att det inte lönar sig att skicka in sedlarna. Om beloppet är högre kan det vara klokt att agera innan den 1 september.

Spara också uppgifter som kan visa var pengarna kommer ifrån. Det kan till exempel handla om arv, sparade kontanter, kvitton eller annan dokumentation. Ju större belopp, desto viktigare blir underlaget.

Kontanter får ny betydelse

Avgiftshöjningen kommer samtidigt som kontanternas roll diskuteras mer än på länge. Riksbanken har varnat för att Sverige blivit sårbart när nästan alla betalningar sker digitalt. Myndigheten rekommenderar hushåll att kunna betala på flera sätt vid störningar, till exempel med kontanter.

Men skillnaden mellan giltiga och ogiltiga kontanter är avgörande. Giltiga sedlar kan vara en beredskapsreserv. Ogiltiga sedlar är däremot pengar som måste lösas in för att kunna användas.

Läs mer: Lokala tjänster vinner över globala jättar när svenskar rankar appar – E55

_ANNONS