Kontanter används allt mindre – men nu händer något oväntat

Krig och cyberattacker ökar oron

Den europeiska utvecklingen uppmärksammas nu av The Guardian. Tidningen pekar på flera förklaringar till att människor vill ha kontanter tillgängliga trots att de använder dem mer sällan.

Krig är en. Cyberattacker mot banker, företag eller annan digital infrastruktur är en annan. Även skogsbränder, översvämningar och längre strömavbrott kan slå ut möjligheten att betala med kort eller mobil.

ECB:s chefsekonom Philip Lane konstaterar att antalet sedlar som används i betalningar minskar, medan den totala mängden sedlar fortsätter att växa.

Förklaringen är att kontanter inte bara används för att betala. Sedlar sparas också som reserv.

Sverige extra beroende av digitala betalningar

I Sverige blir frågan särskilt relevant eftersom betalningarna är långt digitaliserade. Riksbanken pekar på att den höga digitaliseringsgraden också innebär en sårbarhet om datakommunikation eller betaltjänster slutar fungera. Därför är rekommendationen inte bara att ha kontanter hemma. Hushållen bör ha flera olika sätt att betala.

Det kan innebära fysiska kort från olika kortnätverk, tillgång till Swish och kontanter i blandade valörer. Riksbanken rekommenderar dessutom att kontanterna används ibland även när betalningssystemen fungerar normalt. Annars finns en risk att infrastrukturen för kontanthantering försvagas när efterfrågan minskar.

Kontanterna får en ny roll

Utvecklingen betyder alltså inte nödvändigtvis att européerna återgår till att betala med sedlar i mataffären.

Snarare tycks kontanternas roll förändras. Från att tidigare ha varit ett självklart betalningsmedel blir de allt mer en reserv att ta till när kortet, mobilen eller internet inte går att använda.

Det är också där paradoxen uppstår. Vi behöver kontanterna mer sällan i vardagen, men de kan bli desto viktigare den dag de digitala alternativen inte fungerar.

Läs mer: Bara 5 procent betalar kontant: Riksbanken varnar för Sveriges sårbarhet – E55

_ANNONS