Pensionen börjar med frihet – sedan kommer frågan många inte är beredda på

Friheten kan bli svårare än väntat

Merikanto beskriver övergången till pension som en kurva. Först går den uppåt. Det är skönt att inte behöva skynda någonstans och den som vill kan ägna en hel förmiddag åt tidningen. Men efter ett tag kan kurvan börja vända nedåt.

Arbetet har för många fyllt betydligt fler funktioner än att ge en lön. Där finns kollegorna, rutinerna, ansvaret och ett sammanhang där andra räknar med att man dyker upp.

Ju större plats arbetet har haft i livet och den egna identiteten, desto större kan omställningen bli, resonerar Merikanto. För den som i stället har längtat bort från ett tungt eller påfrestande arbete kan pensioneringen innebära en efterlängtad lättnad.

Svensk forskning ger en liknande, men också mer nyanserad bild.

Forskningsprojektet HEARTS vid Göteborgs universitet följer människor före och efter pensioneringen. Resultaten visar att de flesta anpassar sig väl. Forskarna har sett en generell ökning av välbefinnandet och en minskning av depressiva symtom efter pensioneringen jämfört med tiden före. Samtidigt förändras både sociala, intellektuella och fysiska aktiviteter när arbetslivet tar slut.

Läs även: Så känner du igen en ”super mover” – efter 80 syntes skillnaden i hjärnan – E55

Tre frågor att ställa innan sista arbetsdagen

Det finns ingen mall för hur ett bra pensionärsliv ska se ut. Merikanto återkommer däremot till tre frågor som kan vara värda att fundera över:

Vem är jag?

Vad ger mitt liv mening?

Var hör jag hemma?

Frågorna kan låta stora, men går att göra betydligt mer konkreta.

Den som närmar sig pensionen kan börja med att fundera på vad jobbet faktiskt ger utöver lönen. Är det framför allt arbetskamraterna du kommer att sakna? De fasta tiderna? Att lösa problem? Ansvar? Eller känslan av att någon behöver det du kan?

Svaret kan säga mer om vad som behöver finnas kvar i livet efter jobbet än en fulltecknad aktivitetskalender.

Det sociala livet kan förändras

Frågan om var man hör hemma är särskilt viktig när arbetsplatsen försvinner. Arbetet ger många ett socialt sammanhang utan att de behöver planera det. Kollegorna finns där, samtalen uppstår av sig själva och veckan har en rytm. Efter pensioneringen kan större delar av det sociala livet behöva skapas på eget initiativ.

Det behöver inte betyda att alla ska börja i föreningar eller fylla kalendern med aktiviteter. Behovet av social kontakt skiljer sig mycket mellan människor.

Men sociala relationer har betydelse för hälsa och välbefinnande. Folkhälsomyndigheten pekar dessutom ut pensioneringen som en av de livshändelser som kan öka risken för ensamhet.

Allt fler väljer en mjukare övergång

Att sluta arbeta behöver heller inte längre innebära att gå från heltidsarbete till fullständig ledighet över en natt.

En analys från Pensionsmyndigheten visar att 263 000 personer mellan 62 och 86 år kombinerade arbete och pension under 2024. Gruppen brukar kallas jobbonärer.

Även den svenska HEARTS-forskningen visar att fortsatt arbete efter pensionsåldern inte alltid främst handlar om pengar. Bland dem som arbetar vidare uppger många att de tycker om sitt arbete, uppskattar den sociala kontakten och vill fortsätta göra något meningsfullt. Ekonomin spelar dock också roll, och det skälet anges oftare av kvinnor än män.

För vissa kan fortsatt arbete några dagar i veckan därför bli en mjukare väg in i pensionärslivet. För andra är hela poängen med pensionen att lämna arbetslivet bakom sig.

Många år ska fyllas med något nytt

Pensioneringen behöver inte bara innebära att något försvinner. Den kan också ge utrymme åt sådant som tidigare har fått stå tillbaka.

I Seuras artikel beskriver Merikanto hur hon själv fortsatt med vissa arbetsuppdrag, men också engagerat sig ideellt och utbildat sig för nya uppgifter. Hennes poäng är inte att pensionärer måste hålla sig sysselsatta. Tvärtom betonar hon att var och en måste hitta sitt eget sätt att leva.

Friheten kan användas till att lära sig något nytt, återuppta ett gammalt intresse, engagera sig ideellt eller helt enkelt få mer tid för människor man vill träffa.

Förberedelsen inför pensionen behöver därför inte börja med att boka aktiviteter. Ett enklare första steg är att fundera på vilka delar av arbetslivet du faktiskt vill ta med dig vidare, fast i en annan form.

Ekonomin är en viktig del av pensionsplaneringen. Men en pensionsprognos kan inte tala om vad du ska göra en helt vanlig tisdag när du inte längre behöver gå till jobbet.

Läs mer: Den förbisedda pensionskrisen – när känslan av att vara behövd försvinner – E55