Ett telefonsamtal slutade med lån på över en miljon kronor i 28-åriga Nathalies namn. Trots att det handlar om ett bedrägeri krävs hon nu på pengarna. Fallet lyfter fram en svår fråga efter bankbedrägerier: När ska banken stå för förlusten och när blir kunden själv betalningsansvarig?


Den som upptäcker ett bedrägeri behöver snabbt kontakta banken, spärra BankID och kort och polisanmäla händelsen. Det finns också flera steg som kan förbättra möjligheten att få tillbaka pengar efter ett bedrägeri.
Men vem som till slut får bära förlusten beror på hur bedrägeriet har gått till.
Samtalet slutade med miljonlån
Nathalie Johansson, 28, driver eget företag och berättar för Aftonbladet att bedrägeriet började med ett telefonsamtal strax före jul. Bedragaren lyckades under händelseförloppet ta lån i hennes namn och nu krävs hon på mer än en miljon kronor.
Fallet illustrerar en viktig skillnad i reglerna. Pengar som en bedragare själv för över från ett konto kan juridiskt bedömas annorlunda än en betalning eller ett lån som offret själv har godkänt med BankID.
Banken ska normalt återställa kontot
Vid en obehörig transaktion är huvudregeln enligt betaltjänstlagen att banken ska återställa kontot. Men kundens eget agerande kan påverka ansvaret.
Om en transaktion har kunnat genomföras därför att kunden inte skyddat exempelvis sitt BankID kan kunden få bära en del av förlusten.
Vid grov oaktsamhet är ansvaret normalt begränsat till 12 000 kronor. För att konsumenten ska bli ansvarig för hela beloppet krävs enligt praxis att agerandet bedöms som särskilt klandervärt.
Banken har bevisbördan för att kunden har agerat grovt oaktsamt eller särskilt klandervärt.
Läs även: Redan lurad på pengar – direkt efter kommer nästa bluff – E55
När du själv godkänt blir frågan svårare
Det finns en avgörande gräns mellan obehöriga och behöriga transaktioner.
Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har exempelvis prövat fall där personer blivit lurade att själva signera betalningar med BankID. Om kunden faktiskt avsett att genomföra den aktuella betalningen kan transaktionen bedömas som behörig trots att mottagaren senare visar sig vara en bedragare.
Då gäller inte automatiskt reglerna om bankens ansvar för obehöriga transaktioner.
I andra bedrägerier har bedragaren fått tillgång till ett nytt BankID och därefter själv genomfört transaktionerna. Sådana fall kan bedömas annorlunda. Det går därför inte att avgöra bankens ansvar enbart utifrån att ett BankID har använts.
Lån i offrets namn komplicerar bilden
När ett bedrägeri dessutom omfattar lån uppstår fler frågor än vid en vanlig kontoöverföring. Det kan handla om huruvida personen verkligen ingått kreditavtalet, hur identifieringen gick till och vilka åtgärder banken eller kreditgivaren vidtog när lånet beviljades.
Den exakta bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Den som får avslag från banken kan begära omprövning. Tvister mot banker kan också prövas av ARN. För bankärenden är värdegränsen normalt 3 000 kronor och anmälan ska som huvudregel göras inom ett år från det första klagomålet till banken.
Fallet med Nathalie är ännu ett exempel på varför formuleringen ”du använde BankID” inte ensam avgör vem som ska stå för förlusten. Det centrala är vad personen faktiskt samtyckte till, vem som genomförde transaktionen och hur kunden agerade under bedrägeriet.
Källor: Aftonbladet, Allmänna reklamationsnämnden samt Konsumenternas Bank- och finansbyrå
Läs även: Nya bluff-sms ser äkta ut, så avslöjar du bedragaren – E55
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Lurad på över en miljon – nu krävs hon på lånen

Inflationen rusar i Europa – räntesänkningar kan dröja till 2028

Trappan avgör om du kan bo kvar – kommunen ger bidrag till ombyggnad

Andersson får försöka bilda regering – igen
