Så känner du igen en ”super mover” – efter 80 syntes skillnaden i hjärnan

Vad innebär kognitiv svikt?

Kognitiv svikt är ett samlingsbegrepp för försämringar av förmågor som minne, koncentration och problemlösning.

Det kan exempelvis bli svårare att komma ihåg sådant som tidigare varit självklart, hålla koncentrationen eller planera och genomföra uppgifter. Även språk och orienteringsförmåga kan påverkas.

Kognitiv svikt är däremot inte samma sak som demens. Förändringarna kan vara lindriga och behöver inte innebära att personen har svårt att klara vardagen. Hos vissa kan problemen förvärras med tiden.

Det är en viktig skillnad när studiens resultat ska tolkas. Forskarna fann omkring 50 procent lägre risk för kognitiv svikt bland de snabbaste deltagarna. Det betyder inte att de hade 50 procent lägre risk att få demens.

Skillnaden syntes också i hjärnan

Det var inte bara gångtempot och resultaten på kognitiva tester som skilde grupperna åt.

Hos de deltagare som hade genomgått hjärnavbildning såg forskarna att gruppen med ”super movers” hade bättre bevarad volym i hippocampus.

Hippocampus spelar en central roll för bland annat minne och orienteringsförmåga och är ett av de områden i hjärnan som kan påverkas vid Alzheimers sjukdom.

Resultatet ligger i linje med tidigare forskning som har kopplat fysisk aktivitet och rörlighet till hjärnans hälsa. Den här studien skiljer sig dock på en viktig punkt. Forskarna gav inte deltagarna ett träningsprogram för att se vad som hände när de började gå fortare. De studerade personer som redan hade behållit ett ovanligt högt gångtempo långt upp i åren.

En promenad kräver mer än starka ben

Att gå är en komplicerad rörelse, även om vi sällan tänker på den så. Balans, muskelstyrka och koordination måste fungera tillsammans. Hjärnan ska samtidigt styra rörelserna och hantera underlag, riktning och det som händer runt omkring.

Det är en av anledningarna till att gånghastighet länge har intresserat forskare som studerar åldrande.

En person som fortfarande går snabbt vid 80 års ålder kan ha flera fördelar samtidigt, exempelvis välbevarad muskelstyrka, god fysisk kapacitet och en hjärna som fortfarande klarar att samordna rörelser effektivt.

Forskarna vet ännu inte exakt varför vissa äldre behåller den här förmågan medan andra inte gör det. Just därför är gruppen intressant att studera.

Att börja gå fortare är ingen garanti

Resultaten kan vara lockande att omsätta direkt på den egna promenaden, men där behöver man vara försiktig.

Studien visar ett samband mellan ovanligt hög gånghastighet och lägre risk för kognitiv svikt. Den visar inte att den som börjar gå snabbare automatiskt får bättre minne eller halverar sin risk.

Gångtempot fungerar inte heller som ett hemmatest för demens. Den som går långsamt behöver inte ha problem med hjärnan. Artros, smärta, balansproblem och sjukdomar i bland annat hjärta och lungor kan påverka hur snabbt vi går.

Det forskarna nu vill förstå är i stället varför vissa människor tycks behålla både rörligheten och tankeförmågan långt upp i åren. Där kan studier av ”super movers” ge nya ledtrådar till vad som kännetecknar ett friskt åldrande.

Det här visade studien

Källor: George Washington University, Harvard Health, NPR, Medical News Today och Aftenposten

Läs mer: Tre sätt att träna och skydda din hjärna när du åldras – E55