Kontanter lyfts allt oftare som en viktig del av svenskarnas krisberedskap. Men för den som vill ta ut sedlar kan det nu kosta pengar redan i automaten. I vissa uttagsautomater ligger avgiften på 15 till 25 kronor per uttag.


När digitala betalningar krånglar är kontanter fortfarande ett av de enklaste reservsystemen. Samtidigt har Sverige blivit så digitalt att kontanter används allt mer sällan. Den utvecklingen har fått Riksbanken att varna för att betalningsmarknaden blivit sårbar.
Små uttag blir dyrast
Avgiften gäller automater från Kontanten, där kostnaden visas på skärmen innan uttaget genomförs. Den som tar ut 100 till 200 kronor betalar 15 kronor i avgift. Uttag på 300 till 1 000 kronor kostar 20 kronor, medan uttag på 1 100 till 2 000 kronor kostar 25 kronor.
Det betyder att avgiften slår hårdast mot små uttag. Den som tar ut 100 kronor och betalar 15 kronor i avgift får i praktiken en kostnad på 15 procent av uttaget. För den som tar ut 2 000 kronor blir avgiften 25 kronor, vilket motsvarar 1,25 procent.
För den som bara tar ut kontanter någon gång per år spelar avgiften kanske mindre roll. Men för den som gör små uttag ofta kan kostnaden växa snabbt. Fyra uttag på 200 kronor i månaden ger 60 kronor i avgifter. På ett år blir det 720 kronor.
Alla automater tar inte betalt
Avgiften gäller inte alla uttagsautomater. Bankomat, som är en annan aktör på marknaden, uppger att de inte tar ut avgifter av kortinnehavare och att de inte har några planer på att börja göra det.
För den som behöver kontanter blir det därför viktigare att titta på vilken automat man använder. Det räcker inte längre att utgå från att ett uttag i Sverige är gratis. Avgiften ska synas innan uttaget godkänns, men den som är stressad eller ovan vid automater kan lätt missa vad uttaget faktiskt kostar.
Flera banker påminner också om att extra avgifter kan tillkomma i fristående uttagsautomater, även när banken själv inte tar ut någon avgift. Det gör det klokt att läsa informationen på skärmen innan man trycker godkänn.
Kontanter får starkare ställning
Avgifterna kommer samtidigt som kontanternas roll diskuteras mer än på länge. Från den 1 juli 2026 ska livsmedelsbutiker och apotek, med vissa undantag, vara skyldiga att ta emot kontanter vid fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Även vissa regler om kontanttjänster skärps.
Bakgrunden är att kontanter fortfarande har en viktig funktion för beredskap, inkludering och personer som inte kan eller vill använda digitala betalningar. Det gäller bland annat äldre, personer utan Bank-id, personer med funktionsnedsättning och hushåll som vill ha en reserv om kort, Swish eller internet ligger nere.
Riksbanken beskriver Sverige som en nästan helt digital betalningsmarknad. Det gör vardagsbetalningar snabba och effektiva, men också mer sårbara för störningar i elnät, datakommunikation och digitala system.
En ny kostnad för den som behöver sedlar
För många hushåll märks avgiften sällan. Den som nästan alltid betalar med kort eller Swish tar inte ut kontanter särskilt ofta. Men för den som vill ha sedlar hemma, betalar vissa tjänster kontant eller hjälper en äldre anhörig kan avgiften bli en återkommande vardagskostnad.
Tillgången spelar också roll. I större städer finns ofta flera automater att välja mellan. På mindre orter kan avståndet till närmaste avgiftsfria automat vara längre. Då kan valet stå mellan att betala avgiften eller åka längre för att ta ut pengar.
Det blir särskilt tydligt för den som tar ut små belopp. Den som vill ha några hundralappar i plånboken får betala samma typ av fast avgift som den som tar ut betydligt mer. Därför blir det ofta billigare att ta ut ett större belopp mer sällan, om man ändå behöver kontanter.
Så undviker du onödiga avgifter
Det viktigaste är att läsa skärmen innan uttaget godkänns. Om automaten tar ut avgift ska det framgå innan transaktionen slutförs. Då går det att avbryta och välja en annan automat.
Det kan också vara klokt att planera uttagen. Den som behöver kontanter regelbundet kan ta ut ett större belopp mer sällan, i stället för många småuttag. Kontrollera också om det finns en Bankomat i närheten eller om din bank har information om vilka automater som är avgiftsfria.
För kontanter i krisberedskap gäller en annan princip: Ta ut i god tid. Om alla försöker ta ut pengar vid samma störning kan automater snabbt få slut på sedlar eller bli svåra att nå.
Detta bör du kontrollera
| Fråga | Varför det spelar roll |
|---|---|
| Vilken aktör driver automaten? | Avgiften kan skilja mellan olika automatnät |
| Visas en avgift på skärmen? | Du ska kunna avbryta innan uttaget genomförs |
| Hur stort uttag gör du? | Små uttag får högst avgift i relation till beloppet |
| Finns en avgiftsfri automat i närheten? | Det kan löna sig att välja rätt automat |
| Behöver du kontanter regelbundet? | Färre och större uttag kan minska avgifterna |
| Har du kontanter hemma för störningar? | Då slipper du ta ut pengar i ett akut läge |
Kontanter blir både viktigare och dyrare
Utvecklingen pekar åt två håll. Staten och Riksbanken vill stärka kontanternas funktion i samhället, särskilt för beredskap och inkludering. Samtidigt kostar kontantinfrastrukturen pengar, och när färre använder sedlar blir varje uttag dyrare att hantera.
För hushållen blir rådet konkret: Ha gärna kontanter som reserv, men ta inte ut dem slentrianmässigt i första bästa automat. Titta på avgiften, välj rätt automat och undvik många småuttag. Annars kan sedlarna snabbt bli dyrare än de ser ut.
Källa: Helsingborgs Dagblad
Läs även: Grannar till vindkraftverk kan få lösa in huset – E55
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Många riskerar kraftiga inkomstfall när tjänstepensionen upphör

Kontanter blir dyrare: Så mycket kan ett uttag kosta

Så skyddar du ditt hem från inbrott i sommar

Stegras räddningspaket i hamn
