Matsvinnet i svenska hem – därför kostar det dig mer än du tror

Det kostar mer än man tror

Matsvinnet är inte bara ett miljöproblem utan också en tydlig privatekonomisk förlust. För en genomsnittlig barnfamilj handlar det om mellan 5 000 och 6 000 kronor per år som bokstavligen går i soporna eller rinner ut i avloppet.

De 16 kilo ätbar mat som slängs per person motsvarar ungefär 35 måltider per år. Det innebär att stora delar av hushållens matbudget aldrig kommer till användning, trots att maten redan är betald.

En betydande klimatpåverkan

Globalt är matsvinn en av de största källorna till onödiga utsläpp. Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen äts aldrig upp. Enligt internationella beräkningar står matsvinnet för mellan 8 och 10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.

Om matsvinn hade varit ett land hade det varit den tredje största utsläpparen i världen, efter Kina och USA. Att minska matsvinnet är därför en central del av klimatpolitiken och ingår som ett mål i FNs Agenda 2030, där målsättningen är att halvera det globala matsvinnet.

Läs även: Fem sanningar och tre myter om din hjärthälsa – E55

Skillnaden mellan matsvinn och livsmedelsavfall

Alla matrester är inte matsvinn. Livsmedelsavfall består både av oätliga delar som skal, ben och kaffesump samt av matsvinn, det vill säga sådan mat som hade kunnat ätas.

Det är just matsvinnet som står i fokus när myndigheter och organisationer arbetar för att minska belastningen på klimat och resurser.

Naturvårdsverket ansvarar för att mäta livsmedelsavfallet i Sverige och i den senaste rapporten konstateras att matsvinnet i hushållen har minskat något, även om nivåerna fortsatt är höga.

Skafferiet – en bortglömd svinnfälla

När matsvinn diskuteras hamnar fokus ofta på tallriksrester och mat som blivit dålig i kylen. Men en betydande del av svinnet sker i skafferiet. Torrvaror, konserver och bakprodukter blir ofta stående tills de glöms bort eller slängs i onödan.

”Många litar blint på bäst före-datum och slänger mat som fortfarande är fullt ätbar. Det gäller särskilt skafferivaror som ofta håller långt efter datumet om de förvaras rätt”, säger Ida Strandberg, Director of Marketing på Matsmart som skrivit en artikel på temat matsvinn.

Bäst före betyder inte sista förbrukningsdag. I de flesta fall handlar det om kvalitet, inte säkerhet. Att titta, lukta och smaka är ofta tillräckligt för att avgöra om maten kan användas.

Små rutiner gör stor skillnad

Ett enkelt sätt att minska matsvinnet är att regelbundet gå igenom skafferiet. Genom att sortera varor i tydliga kategorier, lyfta fram sådant som bör användas snart och använda genomskinliga burkar blir överblicken bättre.

”Många blir förvånade över hur mycket fullt användbara varor som redan finns hemma. Med bättre rutiner kan hushåll både minska svinnet och spara pengar”, säger Ida Strandberg.

Checklista: Så halverar du matsvinnet hemma

• Gå igenom kyl, frys och skafferi en gång i månaden och skapa överblick
• Planera veckans måltider innan du handlar och skriv inköpslista
• Förvara mat rätt och märk öppnade förpackningar med datum
• Använd dina sinnen och lita inte enbart på bäst före-datum
• Frys in mat som riskerar att bli över innan den blir dålig
• Servera mindre portioner och ta hellre en omgång till
• Spara rester i genomskinliga matlådor så att de syns
• Ha en tydlig plats i kylen för mat som bör ätas först

Kort fakta om matsvinn i svenska hushåll

• 34 kilo mat slängs per person och år
• 16 kilo är ätbar mat som hamnar i soporna
• 18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken
• En barnfamilj slänger mat för 5 000–6 000 kronor per år
• Matsvinn står för upp till 10 procent av världens växthusgasutsläpp

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, FN Agenda 2030

Läs även: Vanliga pengafällor – misstagen som kostar dig mest – E55