Nollränta på lönekontot – bättre spara hos staten

Det är inte syftet, men det finns inget som hindrar att man gör det, säger myndighetens deklarationsexpert Johan Schauman.

1,12 procent betalar Skatteverket i intäktsränta på pengarna man har innestående på skattekontot. Den räntan är skattefri. Så översatt till bankränta som man skattar för motsvarar det 1,6 procent.

På ett vanligt sparkonto hos storbankerna ligger räntan på noll. Visserligen går det att få i storleksordningen 1,6 procent om pengarna låses in minst tre månader. Vissa nischbanker kan också ha en ränta kring en procent eller så.

Men få slår staten på fingrarna. Och på Skatteverkets skattekonto är det fritt fram att sätta in och ta ut pengarna när man vill, även om det krävs ett skriftligt förfarande för uttag.

50 miljarder

Syftet med skattekontot är nu inte att lägga sparpengarna hos Skatteverket. Tanken med det enskilda skattekontot är att reglera återbetalningar eller skulder/inbetalningar av skatt.

Det kan kännas skönt för den som vet att de har en stor restskatt som ska betalas, att om man gör sin betalning på 300 000 eller 50 000, och att det skulle vara så att jag har satt in lite för mycket då får jag åtminstone intäktsränta, säger Johan Schauman.

Men mycket av de totala 140 miljarderna, från både hushåll och företag, som finns innestående på skattekonton är också rena kapitalplaceringar. Ekonomistyrningsverket gör uppskattningen att det handlar om i storleksordningen 50 miljarder kronor, mestadels från företag.

Satte stopp

Summan stack iväg ordentligt för cirka tio år sedan när Sveriges Riksbank körde med minusränta och det var allmänt svårt att få ränta på pengarna. Det gjorde att företag och i viss mån hushåll satte in det likvida överskottet hos Skatteverket där det fortfarande gick att få ränta. Och det handlade om stora belopp, så stora att regeringen satte stopp för det och sänkte skatteräntan till noll.

Men sen drog räntorna iväg igen och numer är det alltså möjligt igen att få bättre ränteavkastning hos staten. Från 2022 och framåt har inlåningsräntan på skattekontot varit högre än hos bankerna, konstaterar Riksgälden.

Sparräntan på skattekontot bestäms av den så kallade basräntan, som baseras på genomsnittet av räntan på sexmånaders statsskuldväxlar.