Pappors livsstil kan påverka deras barnbarns hälsa

Epigenitik kan beskrivas som ett sorts biologiskt minne som kan ändra hur kroppen reagerar på på olika yttre faktorer, som exempelvis infektioner, svält eller rökning. Det ändrar inte vårt dna, utan hur olika gener blir mer eller mindre aktiva.

En del av de här förändringarna sitter kvar i generna väldigt länge så att det biologiska minnet ibland kan föras vidare till barn och barnbarn och göra så att deras olika gener blir mer eller mindre aktiva.

Det är fortfarande inte känt hur den biologiska informationen om en infektion, eller liknande, som en pappa flera år tidigare har varit med om, överförs till hans barn.

Epigenetisk kod består av kemiska modifieringar och det är välkänt att stora delar av förändringarna försvinner i embryot.

Trots det verkar det som att den biologiska informationen på något sätt ändå bevaras tills fostret har etablerats och sedan återinförs i fostrets dna. Nu letar forskare efter mekanismerna för hur det här går till.

Förändringarna kan vara positiva

Två forskare vid Linköpings universitet som forskar om epigenitik är Anita Öst, som forskar om hur föräldrarnas levnadsvanor påverkar nästa generations ämnesomsättning, och Maria Lerm, som forskar om epigenitik och infektionssjukdomar.

”Inom mitt fält när det gäller ämnesomsättning så är de epigenetiska effekterna av svält eller övergödning ofta negativa. Så det var intressant för mig när Maria började prata om att en del typ epigenetiska förändringar som rör immunförsvaret kan vara positiva”, säger Anita Öst i ett pressmeddelande.

De två forskarna kombinerade sin kunskap om hur olika miljöfaktorer påverkar epigenetiken i flera generationer och har tillsammans med sina kollegor Shamila Alipoor och Parisa Norouzitallab gått igenom den vetenskapliga litteraturen i ämnet.

De har fokuserat på pappors påverkan på sina blivande barn.

”Vi tror inte att pappans roll är viktigare, utan snarare tvärtom. Mammans påverkan på barnet rent epigenetiskt är antagligen större. Men eftersom mamman påverkar embryot och fostret väldigt länge, så är det svårare att urskilja effekter av olika exponeringar. Det är lättare att följa epigenetiska effekter på fädernet, eftersom tidsfönstret är så kort: spermien levererar det genetiska materialet till ägget och sen är det klart. Det är bara i det ögonblicket som det kan överföras biologisk information från pappan. Det gör att det är lättare att lista ut hur det fungerar”, säger Anita Öst i pressmeddelandet.