Siffrorna som avgör: Lönar det sig att bli jobbonär?

24 år kvar att leva – planera därefter

Hälften av dagens 66-åringar förväntas leva i ytterligare 24-25 år. Det är viktigt att tänka på när man planerar sin ekonomi, och funderar på om man ska bli jobbonär eller jobba kvar som vanligt.

Ett kort tidsbegränsat uttag av tjänstepensionen kan bli en dålig affär. När den sista utbetalningen kommer måste man klara sig på enbart allmän pension resten av livet.

Den allmänna pensionen motsvarade förra året i genomsnitt halva slutlönen för nya pensionärer mellan 63 och 70 år. Men variationen är stor.

Höginkomsttagare fick bara 37-39 procent av slutlönen. Låginkomsttagare fick däremot 118-122 procent tack vare garantipension och andra tillägg.

MISSA INTE: Experterna varnar: Börsfall på 30 procent väntar när tullar slår till

Skatten kan halveras för jobbonärer

Den som jobbar efter 67 får dramatiskt lägre skatt. För arbetsinkomster upp till 342 000 kronor om året blir skatten bara 8 procent.

Förklaringen är ett förstärkt jobbskatteavdrag kombinerat med kraftigt höjt grundavdrag. Men den superlåga seniorskatten gäller bara för rena arbetsinkomster – inte om man samtidigt tar ut pension.

På en genomsnittlig pensionsinkomst är skatten 21 procent. Men även pensionärer får skattelättnader från 67 års ålder.

Skatten på pensionsinkomster sänks då med 1 500-3 000 kronor i månaden tack vare det förhöjda grundavdraget. För årskull 1960 och senare höjs dock åldersgränsen till 68 år.

Åldersgränserna flyttas uppåt

Nästa år höjs åldersgränserna i pensionssystemet ytterligare. Från 1 januari 2026 måste man ha fyllt 64 år för att ta ut inkomst- och premiepension.

Garantipension och bostadstillägg får man först vid 67 års ålder. Las-åldern för anställningsskyddet ligger dock kvar på 69 år tills vidare, skriver Aftonbladet.

Systemet kopplas nu till en rörlig riktålder baserad på livslängdsstatistik. Det betyder att gränserna kommer fortsätta flyttas uppåt i takt med att vi lever längre, och att det vi ser som jobbonär nu kommer vara vanligt jobb och några år.

Återbetalningsskydd kostar dyrt

Den som väljer bort återbetalningsskyddet på sin tjänstepension kan få 10-20 procent högre utbetalningar. Man får då del av arvsvinster från jämnåriga som dör.

Med återbetalningsskydd går pengarna istället till sambo eller make om man dör först. Det kan vara viktigt om partnern har låg egen pension.

Men om skyddet inte behövs är det en dyr försäkring. Ju äldre man blir desto större blir arvsvinsterna man går miste om.

Jobbonär eller inte – väg för- och nackdelar

Att jobba vidare efter pensionsåldern ger bara marginellt högre pension. Men skattefördelarna kan vara betydande för den som orkar.

Samtidigt är livet ändligt. De 24-25 år som återstår för en genomsnittlig 66-åring går fort. Frågan är vad som väger tyngst – ekonomin eller fritiden.

”Det gör att nyttan av att vänta med uttaget är betydligt mindre för låg- och medelinkomsttagare”, konstateras om pensionssystemets marginaleffekter.

Läs mer om ekonomi:

Bankerna tvekar – trots rekordintresse för försvarssektorn

Arbetslösheten håller sig kvar: Fast på rekordhöga nivåer

44-årig ”pensionär” stoppade in arvet i Gamestop: ”Inte casino”

_ANNONS