Tre kungliga fastigheter värda hundratals miljoner – nu väntar arvet

Kongsseteren har redan fått ny ägare

Historikern och kungahusexperten Ole-Jørgen Schulsrud-Hansen har tidigare pekat på att Kongsseteren och Prinsehytta traditionellt har följt den regerande monarken. Han bedömde därför att kung Haakon skulle kunna ta över båda egendomarna.

Den 31 oktober rapporterade Aftenposten att Kongsseteren redan har fått en ny ägare. Vem som har övertagit fastigheten framgår inte av tidningens öppet tillgängliga uppgifter.

Prinsehytta ligger i Sikkilsdalen i Jotunheimen och har länge använts av kungafamiljen under påsken och jaktsäsongen. Egendomen uppskattas vara värd cirka 75 miljoner svenska kronor (70 miljoner NOK). Enligt det norska kungahuset fick kronprins Olav stugan i gåva 1924. Den hade dessförinnan tillhört svenska prinsar och har därmed en särskild koppling till de båda ländernas kungahistoria.

Sommarstället kan få en annan framtid

Mågerø på Tjøme är kungafamiljens privata sommarställe och har använts sedan 1993. Fastigheten ligger vid havet och omfattar omkring 88 000 kvadratmeter. Tinholt bedömer värdet till cirka 128 miljoner svenska kronor (120 miljoner NOK). Läget, avskildheten och den stora tomten bidrar till att fastigheten skiljer sig från vanliga fritidshus.

Till skillnad från Kongsseteren och Prinsehytta finns ingen lika tydlig tradition att Mågerø ska följa den regerande monarken. Schulsrud-Hansen har därför pekat ut sommarstället som en särskilt intressant del av arvskiftet.

Ett tidigare exempel är Bloksberg på Hankø, som prinsessan Märtha Louise fick som förskott på arv 2001. Hon sålde senare fastigheten för motsvarande cirka 27,7 miljoner svenska kronor (26 miljoner NOK) år 2020.

Kung Haralds Rolex kan vara värd över en miljon

Bland kung Haralds personliga tillhörigheter finns också en klocka med en ovanlig historia. Under mer än 60 år bar han samma Rolex GMT-Master, modell 1675, som i klockkretsar kallas ”Pepsi”.

Klockan blev kung Haralds 1962 och han använde den nästan dagligen. Det berättade han själv för de tyska klockentusiasterna WristRockers, som fick fotografera klockan under ett möte 2018. Historien dokumenterades av den norska klocksajten Tidssonen.

Klockan var då tydligt sliten efter många års användning. Men just den långa historien kan göra den särskilt värdefull för samlare. Klockexperten Jon Henrik Haraldsen, grundare av Tidssonen, uppger för norska Dagbladet att priserna på modellen börjar kring 160 000 svenska kronor (150 000 NOK).

Kungens exemplar kan däremot vara värt betydligt mer. Haraldsen skulle inte bli förvånad om klockan passerade motsvarande 1,06 miljoner svenska kronor (1 miljon NOK) vid en eventuell auktion. Någon offentlig värdering av just kung Haralds klocka finns inte. Vem som kommer att ärva den är heller inte känt.

Smycken och en okänd förmögenhet

Utöver fastigheterna och klockan finns privata smycken, tiaror och andra värdeföremål som har tillhört kungafamiljen under generationer. Det handlar inte om Norges riksregalier, som tillhör staten, utan om föremål som ägs privat. Schulsrud-Hansen framhåller att historien bakom kungliga smycken kan påverka värdet kraftigt. Vissa föremål har traditionellt följt den regerande monarken, men det är inte offentliggjort hur de ska fördelas den här gången.

Familjen har också finansiella tillgångar. År 2019 uppgav hovet enligt norska Dagens Næringsliv att förmögenheten uppgick till motsvarande cirka 106 miljoner svenska kronor (100 miljoner NOK), placerade bland annat i fonder och obligationer. Det norska hovet har inte lämnat någon aktuell sammanställning av tillgångarnas värde.

Även gränsen mellan privat och statlig egendom är viktig. Det kungliga slottet i Oslo och Bygdøy kungsgård ägs av norska staten och ingår därför inte i familjens privata arv.

Arvskiftet kan dröja

Hur de återstående tillgångarna ska fördelas mellan enkedrottning Sonja, kung Haakon och prinsessan Märtha Louise har inte offentliggjorts. Om Sonja väljer att sitta kvar i oskiftat bo kan delar av arvskiftet skjutas upp. Vid det förra stora arvskiftet i kungafamiljen, efter kung Olav V död 1991, uppgav hovet att han efterlämnade en förmögenhet motsvarande cirka 117–138 miljoner svenska kronor (110–130 miljoner NOK), omräknat med dagens växelkurs.

Arvet delades mellan Harald och hans systrar Astrid och Ragnhild. Själva fördelningen genomfördes privat och detaljerna offentliggjordes inte.

Läs mer: Sakerna du inte ska skriva i testamentet – misstagen kan skapa arvstvist – E55