Forskarna varnar för att äldre som lever ensamma kan förbises av samhället. Men en del trivs i sitt singelliv.
Roland Klinga
Uppdaterad: 12 dec. 2025Publicerad: 12 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Allt fler äldre i Sverige lever utan partner, barn eller andra nära anhöriga. Det är en utveckling som forskare menar kan skapa nya risker i takt med att befolkningen åldras.
Fenomenet kallas singlism. Ett begrepp lanserat av Harvardforskaren Bella DePaulo – och beskriver hur ensamstående förbises eller missgynnas i en vardag ofta formad av familjenormen. Frågan har tidigare uppmärksammats av både Senioren och E55.
Förutsätter saker
Äldreforskarna Peter Öberg och Torbjörn Bildtgård ser tydliga tecken på sårbarhet hos dem som står utan nätverk när de når den så kallade fjärde åldern.
”Man saknar det självklara stöd som många tar för givet”, säger de till Senioren. I intervjuer beskriver ensamlevande hur vården ofta förutsätter att ”någon” finns där.
Läs mer: Forskare varnar för att singlar står utan hjälp (E55)
Singlism syns också i det vardagliga. Enkätfrågor riktas till ”du och din partner”, och sociala aktiviteter kretsar kring barn och barnbarn. Torbjörn Bildtgård menar att ensamlevande ibland hamnar i andra hand när vänner prioriterar sina familjer.
ANNONS
Senaste nytt
Existentiella frågor
Andra brottas med existentiella frågor, berättar forskarkollegan Ingemar Kåreholt: känslan av att sakna barn, oro inför döendet eller rädslan att ingen ska märka när livet tar slut.
ANNONS
Men singellivet på äldre dar ser långt ifrån likadant ut för alla. Ett helt annat perspektiv möter läsaren hos 86-årige Lars-Eric Vevde, som porträtterats av Senioren. Han har levt ensam hela livet, men ensamhet är det sista han beskriver.
Hemma i sin lägenhet berättar om ett liv fyllt av vänner, engagemang och humor.
”Jag har alltid haft folk omkring mig”, säger han.
Läs mer: Ensamheten ökar – men det är inte teknikens fel (E55)
Visst hade det ibland varit trevligt att diskutera tv-program med någon i soffan, men att bo med någon bara för sällskapets skull? Nej, det vore värre, menar han.
Leva självständigt
Barn saknar han först på senare år. Men då finns syskonbarnen där, liksom hemtjänst och städhjälp vid behov. I ett vitt kuvert i köket ligger hans önskemål inför livets slut, berättar Senioren.
Han säger det utan dramatik: ”Vi ska ju alla dö.” Fram till dess vill han fortsätta leva självständigt – och med tacksamhet. ”Herregud så bra jag har det.”
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS