Genmodifierade immunceller kan bromsa ALS genom att slå ut skadliga hjärncellers överaktivitet. Det visar ny forskning i lovande försök i USA på möss.


Mest läst i kategorin

Läkaren: Du duschar för ofta – så lite räcker egentligen
Hur ofta behöver man ta en dusch? Många duschar varje dag av vana. Men enligt läkare kan det vara helt onödigt. Tvärtom kan för frekvent duschande både torka ut huden och kosta pengar. För äldre personer blir frågan ännu mer relevant. Med åldern blir huden tunnare och torrare, vilket gör den känsligare för frekvent tvättande. …

Vitaminer kan bli farliga – läkare varnar för dolda tecknen
Allt fler svenskar tar kosttillskott i förebyggande syfte. Men bakom den växande hälsotrenden finns risker som ofta förbises. Att ta vitaminer har blivit en självklar del av vardagen för många. Hyllorna i apotek och matbutiker fylls av kapslar, tabletter och pulver som lovar bättre energi, starkare immunförsvar och ökad livskvalitet. Men enligt läkare och näringsexperter …

Så många svenskar får cancer – siffrorna påverkar hela samhället
Allt fler svenskar får en cancerdiagnos. Nya siffror visar att utvecklingen fortsätter uppåt, och att sjukdomen blir en av de största utmaningarna framöver, inte minst för äldre. För många innebär en cancerdiagnos inte bara en medicinsk utmaning, utan också en ekonomisk. E55 har tidigare rapporterat om hur sjukdom och förändrad livssituation kan påverka privatekonomin, särskilt …

Alkohol kan förvärra både klimakterie- och pollenbesvär
Sommaren närmar sig och då dricker de flesta dricker alkohol oftare, äldre dricker dessutom allt mer. Därför kan det vara bra att veta hur alkohol påverkar både klimakteriebesvär och pollenallergi. Sedan början av 2000-talet har alkoholkonsumtionen minskat, men inte i alla åldersgrupper, bland personer över 65 har konsumtionen ökat med ungefär 30 procent, det skrev …

Att äta mycket kött ger lägre demensrisk – för en genetisk riskgrupp
En växtbaserad kost har kopplats till lägre risk för demens, men nu visar en studie att för vissa personer ger ett högt intag av kött lägre demensrisk. En ny studie kopplar mer växtbaserad kost till lägre risk för demens, enligt den studien kan kost som innehåller fullkorn, grönsaker och frukt, förhindra kognitiv försämring även vi börjar …
Genetiskt modifierade immunceller, så kallade CAR T-celler, kan bromsa utvecklingen av den neurodegenerativa sjukdomen ALS genom att slå ut skadliga immunceller i hjärnan. Det visar nya försök som inger hopp om framtida behandlingar.
”Det är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti vid Jefferson Weinberg ALS Center i Pennsylvania, till New Scientist.
Finns få behandlingar
ALS, amyotrofisk lateralskleros, även kallad Lou Gehrigs sjukdom, orsakas av att motorneuroner, nervceller som styr viljestyrda muskler, bryts ned och dör. Medellivslängden efter diagnos är två till fem år. Färre än tio procent av de drabbade lever längre än ett decennium.
Det finns i dag vissa behandlingar för ärftliga former av ALS, men de gäller bara omkring 5 till 10 procent av fallen. För den vanligare, sporadiska formen saknas fortfarande effektiv behandling.
Läs mer: Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskningen visar vad som faktiskt händer (E55)
Allt fler studier pekar dock på att inflammation i hjärnan bidrar till att motorneuroner dör. Särskilt pekas mikroglia ut. Det är immunceller som normalt skyddar hjärnan genom att rensa bort skräp och finjustera kopplingar mellan nervceller.
När de blir överaktiva kan de i stället förvärra skador genom att bryta ned för många synapser och därmed bidra till nervcellsförlust.
I experiment med hjärn- och ryggmärgsvävnad från personer med ALS har Trottis forskargrupp visat att dessa skadliga mikroglia ofta har förhöjda nivåer av ett protein (uPAR) på sin yta. Det fungerar som en slags markör.
”Det här angreppssättet är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti.
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Gott resultat på viss cancer
Genom att använda CAR T-celler, alltså immuncellerna som genmodifierats för att känna igen specifika proteiner, riktade forskarna in sig på uPAR. I cellförsök kunde de eliminera de överaktiva mikroglia utan att skada nervcellerna.
CAR T-celler har tidigare visat god effekt mot vissa former av cancer och prövas nu mot fler sjukdomar, bland annat autoimmuna tillstånd som lupus. Att tekniken nu testas vid neurodegenerativa sjukdomar markerar ett nytt steg.
Eftersom behandlingen inte kan återställa redan förlorade motorneuroner är förhoppningen att den ska kunna bromsa den fortsatta försämringen.
Läs mer: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder (E55)
Forskare menar också att metoden kan få betydelse vid andra sjukdomar där överaktiva mikroglia spelar en roll, exempelvis vissa former av demens.
Resultaten är ännu tidiga och fler studier krävs innan behandlingen kan prövas kliniskt. Men forskarna beskriver angreppssättet som ett lovande spår i jakten på att hejda en av vår tids mest obarmhärtiga neurologiska sjukdomar.
Senaste nytt

Läkaren: Du duschar för ofta – så lite räcker egentligen

Svenskt par blev avokadobönder i Spanien – allt började av en slump

Undvik misstaget – kontrollera detta innan du köper bil

Bränslepriset skenar – Cathay slopar avgångar
