E55

ALS kan bromsas med cancerteknik – forskare ser nytt hopp

Börje Salming
Genmodifierade immunceller kan bromsa ALS genom att slå ut skadliga hjärncellers överaktivitet, Det visar ny forskning. Börje Salming var en person som drabbats av denna obarmhärtiga sjukdom. (Foto: Stina Stjernkvist/TT)
Roland Klinga
Roland Klinga
Uppdaterad: 19 feb. 2026Publicerad: 19 feb. 2026

Genmodifierade immunceller kan bromsa ALS genom att slå ut skadliga hjärncellers överaktivitet. Det visar ny forskning i lovande försök i USA på möss.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

dusch
Hälsa

Läkaren: Du duschar för ofta – så lite räcker egentligen

12 apr. 2026
Vitaminer
Hälsa

Vitaminer kan bli farliga – läkare varnar för dolda tecknen

11 apr. 2026
cancer
Hälsa

Så många svenskar får cancer – siffrorna påverkar hela samhället

10 apr. 2026
En kvinna skålar med ett glas vin. Alkohol kan påverka både klimakteriebesvär och pollenallergi genom att förvärra symtomen, här får du veta varför.
Hälsa

Alkohol kan förvärra både klimakterie- och pollenbesvär

10 apr. 2026
En man håller upp två köttbitar. För de flesta ger en växtbaserad kost lägre risk för demens, men en viss grupp människor får i stället lägre demensrisk av att äta mycket kött.
Hälsa

Att äta mycket kött ger lägre demensrisk – för en genetisk riskgrupp

09 apr. 2026

Genetiskt modifierade immunceller, så kallade CAR T-celler, kan bromsa utvecklingen av den neurodegenerativa sjukdomen ALS genom att slå ut skadliga immunceller i hjärnan. Det visar nya försök som inger hopp om framtida behandlingar.

”Det är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti vid Jefferson Weinberg ALS Center i Pennsylvania, till New Scientist.

Finns få behandlingar

ALS, amyotrofisk lateralskleros, även kallad Lou Gehrigs sjukdom, orsakas av att motorneuroner, nervceller som styr viljestyrda muskler, bryts ned och dör. Medellivslängden efter diagnos är två till fem år. Färre än tio procent av de drabbade lever längre än ett decennium.

Det finns i dag vissa behandlingar för ärftliga former av ALS, men de gäller bara omkring 5 till 10 procent av fallen. För den vanligare, sporadiska formen saknas fortfarande effektiv behandling.

Läs mer: Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskningen visar vad som faktiskt händer (E55)

Allt fler studier pekar dock på att inflammation i hjärnan bidrar till att motorneuroner dör. Särskilt pekas mikroglia ut. Det är immunceller som normalt skyddar hjärnan genom att rensa bort skräp och finjustera kopplingar mellan nervceller. 

När de blir överaktiva kan de i stället förvärra skador genom att bryta ned för många synapser och därmed bidra till nervcellsförlust.

I experiment med hjärn- och ryggmärgsvävnad från personer med ALS har Trottis forskargrupp visat att dessa skadliga mikroglia ofta har förhöjda nivåer av ett protein (uPAR) på sin yta. Det fungerar som en slags markör.

ANNONS

”Det här angreppssättet är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti.

ANNONS

Gott resultat på viss cancer

Genom att använda CAR T-celler, alltså immuncellerna som genmodifierats för att känna igen specifika proteiner, riktade forskarna in sig på uPAR. I cellförsök kunde de eliminera de överaktiva mikroglia utan att skada nervcellerna.

CAR T-celler har tidigare visat god effekt mot vissa former av cancer och prövas nu mot fler sjukdomar, bland annat autoimmuna tillstånd som lupus. Att tekniken nu testas vid neurodegenerativa sjukdomar markerar ett nytt steg.

Eftersom behandlingen inte kan återställa redan förlorade motorneuroner är förhoppningen att den ska kunna bromsa den fortsatta försämringen. 

Läs mer: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder (E55)

Forskare menar också att metoden kan få betydelse vid andra sjukdomar där överaktiva mikroglia spelar en roll, exempelvis vissa former av demens.

Resultaten är ännu tidiga och fler studier krävs innan behandlingen kan prövas kliniskt. Men forskarna beskriver angreppssättet som ett lovande spår i jakten på att hejda en av vår tids mest obarmhärtiga neurologiska sjukdomar.

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS