Genmodifierade immunceller kan bromsa ALS genom att slå ut skadliga hjärncellers överaktivitet. Det visar ny forskning i lovande försök i USA på möss.


Mest läst i kategorin

Mounjaro mot alkoholberoende? Kanske i framtiden
Den aktiva substansen i diabetes- och fetmaläkemedlet Mounjaro kan även användas som behandling mot alkoholberoende. Forskare vid Göteborgs universitet har i en studie visat att semaglutid, den aktiva substansen i diabeteslälemedlet Ozempic och fetmaläkemedlet Wegovy, reducerar alkoholintag hos råttor, det skriver Svensk Farmaci. CNBC och Dagens PS har tidigare rapporterat att patienter som tar Ozempic …

Du är inte ensam om att känna dig ensam ibland
Det är många som känner sig ensamma ibland och trots att vi vet det kan det vara svårt att prata om sin egen ensamhet. Ensamhet är bara negativ för oss om vi inte har valt den själva, om den är ofrivillig och beror på att vi inte har de sociala relationer vi skulle vilja ha, …

90 procent av lyckohormonet skapas i magen – så påverkar det din hjärna
Glöm uttrycket “magkänsla” som något diffust. Forskningen visar att kopplingen mellan magen och hjärnan är konkret, biologisk och avgörande för hur vi mår. Ett samband som är särskilt viktigt när det gäller minne, stress och psykisk hälsa. E55 har tidigare skrivit om hur livsstil påverkar hjärnans åldrande och risken för kognitiv svikt. I artiklar om …

Nya tandvårdsreformen: Här är vad som inte ingår
Den nya så kallade tiotandvården innebär att staten ersätter 90 procent av kostnaden för många behandlingar för personer över 67 år. Reformen har presenterats som en kraftig förstärkning av tandvårdsstödet för äldre. För många innebär den lägre kostnader för lagningar, rotfyllningar och tandutdragningar. Som E55 tidigare rapporterat innebär den nya tandvårdsreformen en tydlig ekonomisk lättnad …

Äldre män överrepresenterade i statistiken
De som drabbas mest av drunkningsolyckor är äldre män, de flesta som dog av drunkning förra året var män och hälften var över 60 år. I hela världen omkommer minst 236 000 människor i drunkningsolyckor varje år och i Europa är det cirka 20 000 personer om året som dör av drunkning, det framgår av …
Genetiskt modifierade immunceller, så kallade CAR T-celler, kan bromsa utvecklingen av den neurodegenerativa sjukdomen ALS genom att slå ut skadliga immunceller i hjärnan. Det visar nya försök som inger hopp om framtida behandlingar.
”Det är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti vid Jefferson Weinberg ALS Center i Pennsylvania, till New Scientist.
Finns få behandlingar
ALS, amyotrofisk lateralskleros, även kallad Lou Gehrigs sjukdom, orsakas av att motorneuroner, nervceller som styr viljestyrda muskler, bryts ned och dör. Medellivslängden efter diagnos är två till fem år. Färre än tio procent av de drabbade lever längre än ett decennium.
Det finns i dag vissa behandlingar för ärftliga former av ALS, men de gäller bara omkring 5 till 10 procent av fallen. För den vanligare, sporadiska formen saknas fortfarande effektiv behandling.
Läs mer: Du trodde hjärnan blev sämre med åldern? Forskningen visar vad som faktiskt händer (E55)
Allt fler studier pekar dock på att inflammation i hjärnan bidrar till att motorneuroner dör. Särskilt pekas mikroglia ut. Det är immunceller som normalt skyddar hjärnan genom att rensa bort skräp och finjustera kopplingar mellan nervceller.
När de blir överaktiva kan de i stället förvärra skador genom att bryta ned för många synapser och därmed bidra till nervcellsförlust.
I experiment med hjärn- och ryggmärgsvävnad från personer med ALS har Trottis forskargrupp visat att dessa skadliga mikroglia ofta har förhöjda nivåer av ett protein (uPAR) på sin yta. Det fungerar som en slags markör.
”Det här angreppssättet är inte ett sätt att bota sjukdomen. Målet är att bromsa sjukdomen”, säger Dario Trotti.
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Gott resultat på viss cancer
Genom att använda CAR T-celler, alltså immuncellerna som genmodifierats för att känna igen specifika proteiner, riktade forskarna in sig på uPAR. I cellförsök kunde de eliminera de överaktiva mikroglia utan att skada nervcellerna.
CAR T-celler har tidigare visat god effekt mot vissa former av cancer och prövas nu mot fler sjukdomar, bland annat autoimmuna tillstånd som lupus. Att tekniken nu testas vid neurodegenerativa sjukdomar markerar ett nytt steg.
Eftersom behandlingen inte kan återställa redan förlorade motorneuroner är förhoppningen att den ska kunna bromsa den fortsatta försämringen.
Läs mer: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder (E55)
Forskare menar också att metoden kan få betydelse vid andra sjukdomar där överaktiva mikroglia spelar en roll, exempelvis vissa former av demens.
Resultaten är ännu tidiga och fler studier krävs innan behandlingen kan prövas kliniskt. Men forskarna beskriver angreppssättet som ett lovande spår i jakten på att hejda en av vår tids mest obarmhärtiga neurologiska sjukdomar.

Extrautrustad med smarta funktioner och exklusiva detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!
Senaste nytt

S: Inga ofinansierade förslag i vårbudgeten

Mounjaro mot alkoholberoende? Kanske i framtiden

ALS kan bromsas med cancerteknik – forskare ser nytt hopp

65-plus dominerar ekonomin – yngre generationer halkar efter
