Alzheimer kan synas i musklerna först – ny studie öppnar för tidigare diagnos

Det handlar om nervens kontakt med muskeln

Den centrala delen i studien är den neuromuskulära kopplingen. Det är platsen där en nervcell skickar signaler till en muskel så att muskeln kan dra ihop sig. Utan den kopplingen fungerar inte vardagliga rörelser som att gå, resa sig, hålla balansen eller greppa ett föremål.

Forskarna skapade en modell där friska muskelceller kopplades ihop med motoriska nervceller som hade mutationer kopplade till familjär Alzheimer. Familjär Alzheimer är en ovanlig, ärftlig form av sjukdomen som ofta debuterar tidigare än vanlig Alzheimers.

Resultaten visade försämrad signalöverföring, ökad muskeltrötthet och lägre stabilitet i systemet. Forskarna tolkar det som att rörelseproblem vid vissa former av Alzheimer kan ha en egen perifer komponent, alltså en påverkan utanför det centrala nervsystemet.

Läs även: Demenssatsning kritiseras – forskare ifrågasätter metod för 55 miljoner – E55

Därför är fyndet viktigt

Om rörelseförändringar kan börja tidigare än minnesproblemen kan det förändra synen på Alzheimer. Det skulle betyda att sjukdomen inte enbart bör förstås som en process i hjärnan, utan som något som i vissa fall även påverkar kroppens nerv- och muskelsystem.

Det kan få betydelse på tre sätt.

För det första kan rörelse, balans och muskeluthållighet bli mer intressanta som tidiga varningssignaler. För det andra kan framtida behandlingar behöva rikta sig mot fler delar av nervsystemet än hjärnan. För det tredje kan vården behöva ta förändrad gång, fallrisk och ny muskelsvaghet på större allvar hos äldre patienter med annan misstänkt kognitiv påverkan.

Men det är viktigt att inte dra för stora slutsatser för snabbt. Studien visar inte att ett balanstest kan diagnostisera sjukdomen. Den visar inte heller att alla muskelproblem hos äldre är tecken på demens. Muskelstyrka och balans påverkas av många saker: Ålder, inaktivitet, läkemedel, smärta, neurologiska sjukdomar, synproblem och hjärt-kärlsjukdom.

Gäller inte alla former av Alzheimer

Den nya forskningen bygger på cellmodeller och mutationer kopplade till familjär Alzheimer. Den formen är viktig för forskningen, men den är betydligt ovanligare än den Alzheimer som drabbar de flesta äldre.

Det gör fyndet lovande, men inte färdigt för klinisk vardag. Nästa steg blir att undersöka om samma mekanismer också finns hos fler patientgrupper och om de kan mätas på ett sätt som faktiskt hjälper vården att ställa diagnos tidigare.

Science et Vie beskriver upptäckten som ett möjligt skifte i förståelsen av sjukdomen: Alzheimer kan i vissa fall påverka det perifera nervsystemet oberoende av hjärnans degeneration. Den slutsatsen ligger nära forskarnas egen försiktiga tolkning, men den behöver bekräftas i fler studier.

Läs även: Demens i familjen? Det här behöver du ha koll på direkt – E55

Alzheimer berör många svenska familjer

I Sverige lever omkring 150 000 personer med demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Antalet väntas öka när befolkningen blir äldre, vilket kommer att ställa större krav på vård, omsorg och anhöriga.

Alzheimer är den vanligaste demenssjukdomen. Hjärnfonden uppskattar att drygt 100 000 personer i Sverige lever med sjukdomen och att den står för omkring 60 till 70 procent av demensfallen.

Det gör frågan om tidig upptäckt så viktig. Ju tidigare förändringar fångas upp, desto större möjlighet finns att planera vård, läkemedel, stöd i hemmet, ekonomi, juridik och anhörigstöd.

Vad ska man vara uppmärksam på?

Budskapet är inte att tolka varje muskelsvaghet som Alzheimer. Det vore fel och riskerar att skapa onödig oro.

Däremot kan nya och tydliga förändringar i rörelseförmåga vara värda att följa upp, särskilt om de kommer tillsammans med andra symtom. Det kan handla om att gången förändras, att balansen blir sämre, att fallrisken ökar, att personen blir ovanligt trött i musklerna eller att vardagliga rörelser plötsligt kräver mer ansträngning.

Om sådana förändringar kombineras med glömska, svårigheter att hitta ord, problem med orientering eller förändrat omdöme bör vården kontaktas. Då handlar det inte om att själv ställa diagnos, utan om att få en bred medicinsk bedömning.

Alzheimerfonden beskriver att tidiga symtom vid Alzheimers sjukdom, utöver minnesproblem, kan vara svårigheter att hitta ord, uttrycka sig, tolka information och hålla ordning på tid.

Rörelse är fortfarande ett av de bästa råden

Oavsett om forskningen leder till nya diagnosmetoder eller inte pekar den mot något som redan är känt: kroppen och hjärnan hör ihop.

Folkhälsomyndigheten skriver att rörelse hos äldre minskar risken för bland annat demens och fallolyckor. Fysisk aktivitet bidrar också till bättre balans, styrka, kondition, sömn och psykiskt välbefinnande.

Q & A: Muskler, minne och Alzheimer

Betyder svagare muskler att man har Alzheimer?
Nej. Muskelsvaghet kan ha många orsaker och ska inte tolkas som Alzheimer i sig.

Vad visar den nya studien?
Den visar i en laboratoriemodell att mutationer kopplade till familjär Alzheimer kan störa kontakten mellan motoriska nervceller och muskelceller utan att hjärnan är med i modellen.

Kan detta användas för diagnos i dag?
Nej. Fynden är forskningsresultat och behöver bekräftas i fler studier innan de kan användas i vården.

Vilka symtom bör tas på allvar?
Nya problem med balans, gång, fall, muskeltrötthet eller rörelseförmåga bör följas upp, särskilt om de kommer ihop med minnesproblem eller andra kognitiva förändringar.

Vad kan man göra själv?
Rörelse, styrka, balans, sömn, social aktivitet och kontakt med vården vid tydliga förändringar är fortfarande centrala skyddsfaktorer.

I kort: Det nya fyndet om Alzheimer och muskler

• Forskare har byggt en laboratoriemodell av kontakten mellan nerv och muskel.
• I modellen störde Alzheimerkopplade mutationer nerv-muskel-funktionen utan inblandning från hjärnan.
• Fyndet gäller familjär Alzheimer och behöver bekräftas i fler studier.
• Studien visar inte att muskelproblem ensamt kan användas för diagnos.
• Nya förändringar i gång, balans och muskelstyrka bör tas på allvar, särskilt ihop med minnesproblem.

Läs även: Vanliga symtomen på stroke som många missar helt – E55