Demenssatsning kritiseras – forskare ifrågasätter metod för 55 miljoner

Myndighetens roll ifrågasätts

I kritiken riktas också fokus mot Socialstyrelsen. Forskare menar att myndigheten borde ha varit tydligare med osäkerheten i forskningsläget.

Samtidigt framhåller Socialstyrelsen att man inte har fastslagit att metoden förebygger demens. I stället handlar arbetet om att kartlägga och beskriva aktuella insatser inom hälsofrämjande vård.

Det innebär att metoden inte är en rekommendation i traditionell mening, utan en del av ett bredare kunskapsunderlag.

Läs även: Har du råd med demens? Kostnaden kan bli över en miljon kronor – E55

Forskningen pekar på långsiktiga effekter

Forskningen bakom Fingermodellen, bygger på att förändringar i livsstil kan påverka kognitiv utveckling över tid.

Även små förbättringar på individnivå kan, enligt forskarna bakom studien, få betydelse på befolkningsnivå om de håller i sig under många år.

Samtidigt medger även forskningen att effekterna i studien varit relativt små på kort sikt.

Svår fråga i ett åldrande samhälle

Debatten speglar en större utmaning. Antalet personer med demens väntas öka kraftigt i takt med att befolkningen blir äldre.

Det gör frågan om förebyggande insatser allt viktigare, men också mer komplex.

Flera myndigheter pekar på samband mellan livsstil och hjärnhälsa, men det är ofta svårt att avgöra vad som är orsak och vad som bara är statistiska samband.

Läs även: Vanliga värktabletten kopplas till lägre demensrisk – E55