Endast en procent av världens befolkning äter i dag en kost som både är hälsosam för människan och hållbar för planeten. Samtidigt visar ny forskning hur åldrande styrs på cellnivå, och hur livsstil och miljö kan spela en avgörande roll.
Sandra Sahlén
Uppdaterad: 30 jan. 2026Publicerad: 30 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Tillsammans pekar resultaten mot samma slutsats: Vad vi äter och hur vi lever påverkar både vår framtida hälsa och samhällets hållbarhet.
Ohållbart livsmedelssystem hotar hälsa och planet
En omfattande rapport från EAT-Lancet-kommissionen visar att dagens globala livsmedelssystem inte bara bidrar till klimatkrisen utan även hotar människors långsiktiga hälsa. Enligt rapporten äter mindre än en procent av världens befolkning en kost som är förenlig med både planetens gränser och människans näringsbehov.
Forskarna slår fast att en övergång till hälsosammare dieter skulle kunna förhindra miljontals förtida dödsfall varje år och samtidigt minska de globala utsläppen av växthusgaser med upp till 20 procent.
I sin nuvarande form bidrar livsmedelsproduktionen till klimatförändringar, utarmning av mark och vatten, störningar i näringskretslopp samt spridning av bekämpningsmedel och mikroplaster.
Läs även: Luftföroreningar kan driva på demens – ny forskning skärper kraven på åtgärder – E55
ANNONS
Senaste nytt
Planetary Health Diet – ett globalt riktmärke
Rapporten rekommenderar den så kallade Planetary Health Diet, som prioriterar frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn och nötter. Hälften av tallriken bör bestå av växtbaserade livsmedel, medan kött och mejeriprodukter tillåts i begränsade mängder.
Kosten beskrivs som flexibel och anpassningsbar efter lokala kulturer och traditioner. Forskarna pekar också på att många av de mest hälsosamma kostmönstren redan finns i medelinkomstländer, exempelvis i Medelhavsområdet, Sydostasien och på den indiska subkontinenten. Utmaningen där är snarare att stå emot övergången till en mer västerländsk, ultraprocessad kost.
ANNONS
Åldrande kartläggs på DNA-nivå
Parallellt med kostforskningen har forskare tagit ett viktigt steg i förståelsen av hur vi åldras biologiskt. En ny internationell studie har kartlagt DNA-metylering, kemiska markörer som slår gener av och på, i 17 olika vävnadstyper i kroppen.
Resultaten visar att åldrandet följer ett delvis universellt mönster, där de flesta vävnader gradvis blir mer hypermetylerade.
Samtidigt sticker skelettmuskulatur och lungvävnad ut genom att i stället förlora sådana markörer, vilket kan leda till instabilt genuttryck. Hjärnan, levern och lungorna uppvisar de största åldersrelaterade förändringarna.
Forskarna betonar dock att sambanden är just korrelationer, det är ännu oklart om metyleringsförändringarna orsakar åldrandet eller om de är en följd av det.
Läs även: ”Kostnadseffektiv metod” kan upptäcka Parkinson tidigt – E55
Kunskap som kan forma framtidens samhälle
Tillsammans stärker studierna bilden av att åldrande, hälsa och miljö hänger tätt samman. Ett mer hållbart livsmedelssystem kan minska sjukdomsbördan, medan ökad kunskap om biologiskt åldrande kan bana väg för bättre förebyggande vård.
Forskarna bakom studien om DNA-metylering har nu gjort sitt omfattande datamaterial fritt tillgängligt för andra forskare världen över. Förhoppningen är att det ska snabba på utvecklingen av nya sätt att förstå, bromsa och i framtiden kanske påverka åldrandeprocessen.
ANNONS
Slutsatsen är tydlig: Vetenskapen ger oss verktygen, nu återstår frågan om politiken och samhället är redo att använda dem.
Läs även: Forskare: Positivt tänkande kan göra vaccin mer effektivt – Dagens PS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Sandra Sahlén
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop