Får ålder avgöra vem som får vård först? Så säger lagen

Lagen börjar i människovärdet

Sveriges etiska plattform för prioriteringar i vården bygger på tre principer: Människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen.

I propositionen om prioriteringar inom hälso- och sjukvården slås fast att det är diskriminering och oförenligt med de etiska principerna att generellt låta behov stå tillbaka på grund av ålder. Ålder ska alltså inte vara en prioriteringsgrund i sig. Däremot kan omständigheter i det enskilda fallet vägas in om de begränsar nyttan av en medicinsk åtgärd.

Samma grundsyn finns i hälso- och sjukvårdslagen. Där står att målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde.

Kronologisk ålder är inte samma sak som biologisk ålder

Den viktiga skiljelinjen går mellan kronologisk och biologisk ålder.

Kronologisk ålder är enkel: hur många år en person har levt. Biologisk ålder handlar i stället om kroppens faktiska tillstånd. Det kan röra sig om svår sjukdom, sviktande organ, skörhet, återhämtningsförmåga eller hur stor chans behandlingen har att hjälpa patienten.

Socialstyrelsen har tidigare betonat att vården inte får prioritera utifrån hur många år en patient har levt. Myndigheten skriver däremot att det kan vara nödvändigt att ta hänsyn till biologisk ålder, eftersom en medicinsk bedömning måste väga in sådant som påverkar patientens möjlighet att klara behandlingen.

För äldre patienter är detta en viktig skillnad. Om vården väger in att en patient har flera svåra sjukdomar, mycket låg återhämtningsförmåga eller hög risk att behandlingen skadar mer än den hjälper, är det inte samma sak som att prioritera bort någon på grund av ålder.

Nytta, risk och alternativ?

För patienten och anhöriga är den praktiska frågan enkel: Har vården gjort en individuell bedömning?

En äldre patient ska inte behöva nöja sig med vaga besked som att en behandling inte är aktuell “i din ålder”. Vården ska kunna förklara den medicinska bedömningen: Vad är nyttan, vad är risken, vilka alternativ finns och varför rekommenderas en viss väg?

Det gäller särskilt vid större beslut. Operation, cancerbehandling, intensivvård, avancerad läkemedelsbehandling eller rehabilitering kan påverkas av hälsoläge och risker. Men patienten har rätt att förstå resonemanget.

Det betyder inte att patienten alltid kan kräva en viss behandling. Vården behöver prioritera och behandling ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Men beslutet ska bottna i behov och medicinsk nytta, inte i en schablon om att äldre är mindre värda att behandla.

Läs även: Svenska patienter får tillgång till allt färre nya läkemedel – E55

När resurserna inte räcker

Prioriteringar blir svårast när resurserna är begränsade. Det kan handla om vårdplatser, operationstider, intensivvård, personal eller tillgång till vissa behandlingar.

Då blir de etiska principerna mer än teori. Den som har störst behov ska ges företräde. Men vården behöver också väga in om en insats har rimlig möjlighet att hjälpa patienten. Om två patienter behöver samma resurs kan den medicinska nyttan bli avgörande.

Det är här konflikterna uppstår. Den ena sidan varnar för att ålder riskerar att smyga in som ett otillåtet urval. Den andra menar att biologisk ålder och återhämtningsförmåga måste kunna vägas in när vården gör svåra medicinska bedömningar.

För patienten är slutsatsen tydlig: Fråga efter motiveringen. Be vården förklara om beslutet handlar om ålder, skörhet, sjukdomsbild, behandlingsrisk eller förväntad nytta.

Anhöriga behöver våga ställa frågor

Många äldre patienter möter vården i ett läge där de är trötta, sjuka eller oroliga. Då kan anhöriga spela en viktig roll.

Det handlar inte om att pressa fram behandling till varje pris. Det handlar om att se till att patienten blir bedömd som individ. En välformulerad fråga kan göra stor skillnad: “Är detta en bedömning av ålder, eller av patientens medicinska tillstånd?”

Andra viktiga frågor är: Finns alternativ behandling? Vad händer om vi avstår? Går det att få en ny bedömning? Vilken uppföljning planeras? Finns rehabilitering eller stöd efteråt?

För äldre patienter är det också viktigt att vården inte bara bedömer det akuta tillståndet. Funktionsförmåga, boendesituation, läkemedel, rehabilitering och stöd i hemmet kan avgöra om vården faktiskt fungerar efter utskrivningen.

Q & A: Ålder och prioriteringar i vården

Får vården neka behandling bara för att jag är gammal?
Nej. Kronologisk ålder ska inte ensamt avgöra om du får vård eller behandling.

Får läkaren väga in att kroppen är skör?
Ja. Vården får väga in medicinska faktorer som påverkar risk, nytta och möjlighet att återhämta sig.

Vad är skillnaden mellan kronologisk och biologisk ålder?
Kronologisk ålder är antal levnadsår. Biologisk ålder handlar om kroppens faktiska hälsotillstånd.

Kan jag begära en förklaring?
Ja. Du bör be vården förklara varför en behandling rekommenderas eller inte rekommenderas.

Kan anhöriga vara med i samtalet?
Ja, om patienten vill det. Det kan vara klokt vid svåra beslut, särskilt om patienten är sjuk, trött eller har svårt att ta in information.

Det här gäller när vården prioriterar

• Ålder i sig ska inte avgöra vem som får vård först.
• Den som har störst vårdbehov ska ges företräde.
• Vården får väga in medicinsk nytta, risker och patientens faktiska hälsotillstånd.
• Biologisk ålder är inte samma sak som kronologisk ålder.
• Be alltid om en tydlig motivering om vård nekas, skjuts upp eller begränsas.

Läs även: AI ska upptäcka cancer, läsa tankar och hålla dig vid liv – här är framtidens hälsoteknik – E55