När människor lever allt längre sätts sjukvårdssystemen under press. Nu föreslår forskare nya sätt att värdera hälsa för att fatta klokare politiska beslut.


Mest läst i kategorin
Hur mycket är ett friskt levnadsår värt? Det är en fråga som får allt större betydelse när befolkningen åldras och sjukvårdskostnaderna ökar. En ny studie visar att dagens sätt att räkna riskerar att ge missvisande beslutsunderlag och föreslår en mer åldersanpassad modell, skriver Pension Policy International.
Dubbla kostnader
I takt med medicinska framsteg och förbättrad folkhälsa lever människor längre än någonsin. Samtidigt innebär fler äldre ökade kostnader för vård och omsorg. I Japan, ett av världens mest åldrande länder, väntas sjukvårdsutgifterna nästan fördubblas till år 2040. Liknande utveckling syns i många andra industrialiserade länder.
Läs mer: Därför är socialt umgänge viktigt för hälsan och livslängden (E55)
För att prioritera mellan olika vårdinsatser använder beslutsfattare ofta måttet QALY, kvalitetsjusterade levnadsår. Det kombinerar hur länge människor lever med hur god livskvaliteten är under dessa år. QALY används bland annat av brittiska myndigheter för att avgöra vilka behandlingar som ska finansieras.
Men metoden har sina brister. Ett problem är att ett friskt levnadsår ofta värderas lika, oavsett om det gäller en 30-åring eller en 80-åring. Ett annat är att värden ibland hämtas från andra länder, utan hänsyn till nationella skillnader i ekonomi, hälsa och demografi.
Använder en annan modell
Den nya studien föreslår därför en utvecklad modell. Forskarna kombinerar QALY med ett annat mått, värdet av ett statistiskt liv, för att bättre ta hänsyn till ålder och förväntad livslängd. Fokus ligger på värdet av livsförlängning snarare än förbättrad livskvalitet.
Resultaten visar att värdet av ett friskt levnadsår faktiskt ökar med åldern. Det utmanar den traditionella synen och kan få stor betydelse för hur resurser fördelas i framtiden. Genom att använda mer träffsäkra beräkningar kan vården bli både mer rättvis och mer kostnadseffektiv.
Forskarna menar att åldrande samhällen kräver nya verktyg. När varje vårdkrona räknas blir frågan om hur vi värderar ett friskt livsår avgörande för både individ och samhälle.
Läs mer: Klyftan dödar: Social ojämlikhet avgör svenskarnas livslängd (E55)







