E55

För många får vänta för länge på demensdiagnos

Ett vårdbiträde håller handen på ryggen på en person som bor på ett vårdboende för äldre. En utvärdering gjord av Socialstyrelsen visar att de flesta måste vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på att få en demensdiagnos.
En utvärdering gjord av Socialstyrelsen visar att de flesta måste vänta längre än vårdgarantins 90 dagar på att få en demensdiagnos. (Foto: Oscar Olsson/TT)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 19 jan. 2026Publicerad: 19 jan. 2026

Den svenska demensvården når inte Socialstyrelsens nationella mål och många får vänta alldeles för länge på att få en demensdiagnos.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Cirka 150 000 personer i Sverige har i dag en demenssjukdom, men trots att behovet ökar får bara 45 procent av patienterna i primärvården en diagnos inom vårdgarantins 90 dagar.

Inom specialistvården är det ännu färre som får en diagnos inom 90 dagar, endast 30 procent.

”Det är oroande att människor tvingas leva i ovisshet under så lång tid. När människor tvingas vänta i månader påverkar det hela livet, relationer, trygghet och förmågan att planera framtiden”, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson i ett pressmeddelande.

Tidig upptäckt av demens är avgörande för att få rätt behandling och stöd, men i sin nationella utvärdering av demensvården konstaterar myndigheten att varje år får många vänta alldeles för länge på att få en diagnos.

Går långsamt

I sin rapport Nationell utvärdering av vård och omsorg vid demenssjukdomar konstaterar Socialstyrelsen att utvecklingen går långsamt och till och med bakåt inom några centrala områden.

I sin utvärdering lyfter Socialstyrelsen fram att det är positivt att hela 88 procent får en fullständig demensutredning inom primärvården då det var betydligt färre som fick de år 2018, vilket den utvärdering som gjordes då visade.

Endast var femte patient i primärvården och varannan i specialistvården får dock en strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning, något som är avgörande för att kunna utforma lämpliga insatser.

ANNONS

Stor skillnad

ANNONS

Det är det stor skillnad på vilken läkemedelbehandling som ges mellan olika regioner och socioekonomiska grupper, här har skillnaderna ökat under det senaste årtiondet.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och enligt rapporten bör den behandlas med demensläkemedel, skriver PRO Pensionären.

Läkemedel kan sakta ned sjukdomsförloppet så att den som är sjuk får behålla mer av sina kognitiva förmågor längre.

Hur vanligt det är att demensläkemedel skrivs ut skiljer sig dock åt mellan olika regioner. I Norrbotten är det tre gånger vanligare att demensläkemedel skrivs ut än på Gotland.

Dessutom är det mer troligt att få läkemedel utskrivet för personer som har en högre utbildningsnivå jämfört med personer med lägre utbildningsnivå.

Socialstyrelsens rapport erbjuder ingen förklaring till vad dessa skillnader beror på eller varför väntetiderna är så långa, men myndigheten uppmanar regionerna att analysera hur de arbetar så att alla ska få rätt vård.

Socialstyrelsen uppmanar även regionerna att se till att det finns tillgång till läkemedelsbehandling när det är medicinskt motiverat.

Stärka samarbete

Socialstyrelsen anser också att samarbetet mellan kommuner och regioner behöver stärkas.

ANNONS

Många uppger brist på läkarkontakter och för få platser på särskilda boenden, utvecklingen av särskilda demensteam står samtidigt stilla, eller går till och med bakåt.

Vård och utbildning

På särskilda demensboenden utvecklas personcentrerad vård positivt, där använder sig åtta av tio av levnadsberättelser i arbetet.

Men inom hemtjänsten är resultaten betydligt lägre, där samlar bara knappt tre av verksamheterna in sådana berättelser när insatsernas startar.

Socialstyrelsen konstaterar att trots att fortbildning av personal har ökat, är det ännu många som fortfarande saknar längre påbyggnadsutbildning.

”I hälften av landets kommuner ställs inga krav på utbyggd kunskap om demenssjukdomar för dem som arbetar som biståndshandläggare”, säger Annika Eriksson, projektledare för utvärderingen, i pressmeddelandet.

Läs mer på E55: Sex sätt att skydda din hjärna från demens





ANNONS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.

ANNONS
mobile
desktop