E55

Lögnen har varit nödvändig för vår överlevnad

Trädockan Pinocchio, i sagan växer hans näsa när han ljuger, men för oss människor är det inte lika lätt att avslöja en lögn.
I sagan växer trädockan Pinocchios näsa när han ljuger, men för oss människor är det inte lika lätt att avslöja en lögn. (Foto: Schwerdhoefer/Pixabay)
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 06 mars 2026Publicerad: 06 mars 2026

Vi har lärt oss att vi inte ska ljuga, men ibland kan det vara berättigat, lögnen kan faktiskt finnas i vårt dna och har historiskt varit ett verktyg för överlevnad och gruppfördelar.

ANNONS

Mest läst i kategorin

En kvinna gör mammografi, bröströntgen. Socialstyrelsen ska se över de nationella screeningprogrammen, bland annat den övre åldersgränsen för mammografi.
Hälsa

Den övre åldersgränsen för mammografi ska ses över

06 mars 2026
En man slår en kvinna. Även äldre människor utsätts för våld och våld i nära relation upphör inte för att människor åldras, men äldre kvinnor har svårare att få stöd och hjälp när de har utsattas för våld och övergrepp.
Hälsa

Sju av tio äldre upplever att våldet mot dem har ökat

06 mars 2026
vårdcentral
Hälsa

Landets tio bästa och sämsta vårdcentraler – enligt patienterna

06 mars 2026
Ett ungt par framför ett fönster. Enligt en studie lever män i parrelationer i genomsnitt fem år längre om de gör det här på morgonen.
Hälsa

Den här kärlekshandlingen kan förlänga livet

05 mars 2026
Vaccin
Hälsa

Över 65 år mest utsatta för influensa – nytt besked om vaccin

04 mars 2026

Det sägs att vi inte klarar en hel dag utan att ljuga, enligt en amerikansk studie från 1996 ljuger studenter ungefär två gånger om dagen och andra ungefär en gång om dagen.

Senare har undersökningar konstaterat att vi i genomsnitt ljuger 1,65 gånger om dagen, men det är sällan stora lögner, det handlar i stället om små förskönanden eller om att detaljer undanhålls.

ANNONS

I princip alla människor ljuger alltså, lögnen kan finnas i vårt dna och den kan faktiskt rädda liv, det skriver Hälsa.

Har varit nödvändig

Pär-Anders Granhag är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och har forskat om lögnens psykologi sedan 1990-talet.

Han förklarar att under evolutionen var lögnen nödvändig för vår överlevnad.

”Om en person från en främmande grupp frågade efter den bästa jaktmarken och man pekade åt helt fel håll fick man själv en fördel. Då var lögnen ett sätt att hjälpa sin egen grupp mot de andra”, säger han till Hälsa.

Att ljuga kan ibland också rädda liv mer direkt, exempelvis om en hotfull och beväpnad person går in i en skola och frågar var eleverna är och den tillfrågade ljuger och säger att de inte är på plats utan har friluftsdag.

En lögn kan således vara berättigad, trots att vi har lärt oss att det är fult att ljuga.

ANNONS
ANNONS

Anställningsintervju

Enligt Pär-Anders Granhag är nästan alla människor beredda att ljuga i vissa lägen, exempelvis på en anställningsintervju, forskning visar att hela 80 procent kan tänka sig att ljuga då.

Under en anställningsintervju är sannolikheten liten att den intervjuade skulle avslöja någonting negativt om sig själv som skulle vara väsentligt för den som intervjuar. Pär-Anders Granhag menar att det då är en lögn att undanhålla sådan information.

”Det är så pass socialt accepterat att ljuga i ett sådant läge att folk skulle tycka du var dum om du talade sanning”, sade han till SVT i april 2020.

Den vita lögnen

Ibland ljuger vi också av omtänksamhet och för att skydda andra. Vi uppskattar inte ärlighet som sårar.

En så kallad vit lögn, som att inte säga att någons nya frisyr ser hemsk ut, även om vi tycker det, kan fungera som ett socialt smörjmedel, men om en sådan lögn accepteras beror på vem som uttalar den.

Vi tycker att vita lögner är okej när det är vi själva som levererar dem, men om någon drar en vit lögn för oss kan vi ofta känna oss lite svikna. Pär-Anders Granhag säger det inte är lika accepterat att bli ljugen för som att ljuga själv.

Vi ljuger enligt forkningen fräst av två anledningar, för att undvika straff eller skuld, eller för att vinna fördelar för oss själva eller för andra.

ANNONS

”Det finns mycket som pekar på att vi har en dubbel standard, när vi tänker på andra som ljuger ser vi ned på det, och de ska skämmas. Men när vi själva ljuger är vi bra på att rättfärdiga det”, sade han till SVT.

”Duperingsglädje”

Det finns både olika slags lögner och olika slags lögnare.

En typ av lögnare är den som blir hög av att luras, det kallas ”duper’s delight”, duperingsglädje. Det är vanligare med den här typen av lögnare än med mytomaner.

En person som känner duperingsglädje får en kick av att lyckas lura någon genom att lägga till eller bättra på en historia, syftet är att få uppmärksamhet och beröm.

Pär-Anders Granhag säger att det här beteendet grundläggs redan i barndomen och att ungefär fyra till fem procent av befolkningen hör till den här typen lögnare.

Mytomanen

Mytomani är däremot ovanligt. En mytoman är en person som ljuger tvångsmässigt utan att ha något syfte med det.

Mytomaner har heller inte någon tanke på vilka konsekvenser lögnen kan få och de förstår inte ens alltid att de ljuger. En mytoman har ofta flera andra psykiatriska diagnoser.

ANNONS

Även psykopater kan ljuga tvångsmässigt och kan ofta förväxlas med mytomaner, men psykopaten har ofta ett syfte och en strategi för sitt ljugande, exempelvis att få fördelar genom bedrägerier.

Varken psykopater eller mytomaner känner skuld, skam och dåligt samvete när de ljuger, luras och bedrar.

Att avslöja en lögn

Enligt Pär-Anders Granhag tror de flesta att de är bra på att avslöja andras lögner och att de själva är sämre på att ljuga, men det är tvärtom.

”40 års forskning visar att det är tvärt om. De flesta människor är bra på att ljuga men inte bra på att avslöja lögnare”, sade han till SVT 2020.

Så känner du igen en lögn:

  • En lögnare som hamnar i svårigheter och blir pressad byter ofta spår.
  • En lögnarens utsaga ändras hela tiden för att ligga i linje med bevisningen.
  • Berättelser som är sanna är ofta mer detaljrika än osanna berättelser.
  • Berättelser som är sanna innehåller fler komplikationer än falska berättelser.
  • Om bakgrundsinformation som tyder på att en person ljuger läggs fram kan lögnaren förneka informationen men en sanningssägare berättar frivilligt hur det ligger till.
  • En person som ljuger berättar ofta sin historia i exakt kronologisk ordning medan en sanningssägare ofta rör sig ut och in i sin berättelse.
  • En lögnare undviker inte nödvändigtvis ögonkontakt, personen behöver inte heller vara mer nervös än någon annan.

Källa: Hälsa

Behöver inte betyda lögn:

ANNONS
  • Alla har sitt eget sätt att berätta och att någon berättar på ett entonigt och känslolöst sätt betyder inte nödvändigtvis att personen ljuger.
  • Detsamma gäller om någon är nervös och flackar med blicken, det kan vara ett tecken på att personen är rädd att inte bli trodd och behöver inte betyda att personen ljuger.
  • Att någon sitter och hoppar med benet eller trummar med fingrarna betyder inte att personen ljuger.

Källa: Hälsa

Läs mer på E55: Hur bryter man ett liv av lån och lögner?

Läs mer på dagens PS: Så vet du om någon ljuder – fyra dolda tecken

Läs mer på Realtid: Därför är det svårt att sluta ljuga

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

Annika Hjerpe
Annika Hjerpe

Universitetsutbildad journalist med mångårig erfarenhet som skrivande redaktör. På E55 skriver hon om allt från pension, sparande, matpriser till hälsa vård och omsorg, ja det mesta som berör 55-plussare och deras ekonomi.

ANNONS
Vinterfolk kör Volkswagen. Proffs som nybörjare.

Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!

Se erbjudandet här!
ANNONS
mobile
desktop