Njursjukdom kan gå obemärkt i flera år – här är varningssignalerna

Symtomen kan komma senare

När njurfunktionen försämras mer kan kroppen börja reagera tydligare. Trötthet är ett vanligt symtom. Aptiten kan minska och det kan bli svårare att koncentrera sig. En del får klåda eller märker att ben och fötter svullnar.

Det är samtidigt ospecifika symtom som kan förekomma vid många andra tillstånd. Att vara trött eller ha klåda betyder alltså inte i sig att njurarna är sjuka.

Vid svår njursvikt kan symtomen bli betydligt allvarligare. Då kan den drabbade bli andfådd, må illa och kräkas, kissa mycket mindre än vanligt eller bli dåsig och förvirrad.

Symtomen kan ha många andra orsaker och ska inte användas för att själv ställa diagnos.

Risken ökar med åldern

Njurarnas funktion förändras när vi blir äldre. Det betyder inte att normalt åldrande automatiskt leder till njursjukdom, men kronisk njursjukdom är vanligare högre upp i åldrarna.

En förklaring är att sjukdomen ofta utvecklas under lång tid. Risken ökar också vid bland annat diabetes och långvarigt högt blodtryck.

Det innebär att den som redan behandlas för någon av dessa sjukdomar har ytterligare anledning att ha koll på njurfunktionen.

Diabetes är en viktig riskfaktor

Diabetes är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till kronisk njursjukdom. Höga blodsockernivåer under lång tid kan skada blodkärlen och påverka njurarnas funktion.

Många kan samtidigt gå länge med förhöjt blodsocker utan att känna till det. Därför är det viktigt att följa de kontroller som rekommenderas vid diabetes och andra tillstånd som kan påverka njurarna.

Prover kan ge svar innan symtomen kommer

Just eftersom njursjukdom kan vara tyst länge blir provtagning viktig för den som har en förhöjd risk.

På vårdcentralen kan ett urinprov bland annat visa förändringar som behöver utredas vidare. Med blodprov kan vården mäta kreatinin och cystatin C, två markörer som används för att bedöma hur njurarna fungerar.

Det betyder inte att alla utan symtom behöver börja kontrollera njurarna på eget initiativ. Men den som exempelvis har diabetes eller långvarigt högt blodtryck bör följa de kontroller och den behandling som vården rekommenderar.

Vanliga läkemedel kan kräva extra uppmärksamhet

Även läkemedel kan spela roll för njurarna, framför allt när kroppen förlorar mycket vätska.

Vid exempelvis magsjuka, hög feber eller annan uttorkning kan vissa läkemedel behöva uppmärksammas särskilt. Det gäller bland annat vissa antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.

Den som använder ordinerade läkemedel ska inte sluta med dem på egen hand. Vid osäkerhet om vad som gäller vid exempelvis magsjuka eller kraftig vätskebrist bör man kontakta vården.

Då bör du kontakta vården

1177 rekommenderar kontakt med vårdcentral så snart det går vid symtom som kan bero på kronisk njursjukdom.

Den som får svullna ben och går upp flera kilo på bara några dagar, eller känner sig trött och samtidigt blir lätt andfådd, bör också kontakta vården så snart det går.

Mer akuta varningssignaler är bland annat kraftigt minskad urinmängd, svårigheter att andas eller att man blir mycket sjuk, dåsig och förvirrad. Då ska vård sökas genast.

Det viktiga är att inte vänta på de mest dramatiska symtomen. Eftersom kronisk njursjukdom kan utvecklas under många år kan förändringar upptäckas genom prover långt innan besvären blir tydliga. Behandling och förändrade levnadsvanor kan då bidra till att bromsa utvecklingen.

Källor: 1177 – Kronisk njursjukdom samt tyska tidningen Welt: intervju om njursjukdom och sena varningssignaler

Läs mer: Vanliga läkemedel kan bli risk vid vätskebrist – många missar faran – E55

Läs även: Plötslig ledsmärta kan vara gikt – symtomen du inte ska ignorera – E55