Plötslig ledsmärta kan vara gikt – symtomen du inte ska ignorera

Därför uppstår gikt

Gikt beror på att urinsyra bildar kristaller i eller nära en led. Urinsyra finns naturligt i kroppen och bildas när kroppen bryter ned ämnen som kallas puriner. Puriner finns både i kroppens egna celler och i viss mat och dryck.

Normalt transporteras urinsyra via blodet till njurarna och lämnar kroppen med urinen. Om kroppen producerar för mycket urinsyra, eller om njurarna inte gör sig av med tillräckligt mycket, kan nivån i blodet bli för hög. Då kan små kristaller bildas.

När kristallerna hamnar i en led reagerar immunförsvaret. Resultatet blir inflammation, svullnad och smärta.

Läs även: Högt blodtryck och njurproblem ofta hänger ihop med hälsorisker– E55

Vanliga symtom vid gikt

Gikt kan se olika ut, men några symtom är särskilt typiska. Det handlar främst om att besvären kommer snabbt och att en enskild led blir tydligt inflammerad.

Ett giktanfall varar ofta några dagar, men kan pågå längre. Enligt 1177 kan besvären ibland vara i en till två veckor. För den som får återkommande anfall är det viktigt att inte bara behandla smärtan för stunden, utan också utreda varför urinsyranivåerna är höga.

Alla med hög urinsyra får inte gikt

Det är möjligt att ha förhöjd urinsyra i blodet utan att få gikt. 1177 skriver att många kan ha för mycket urinsyra utan att utveckla sjukdomen. Det är först när kristallerna orsakar besvär som behandling blir aktuell.

Det betyder också att ett blodprov inte alltid räcker för att förklara allt. Läkaren behöver väga samman symtom, tidigare anfall, riskfaktorer och ibland prov från leden. Vid osäkerhet kan vården behöva utesluta andra orsaker till akut ledinflammation.

En plötsligt röd och svullen led kan nämligen även ha andra orsaker. Infektion i en led är mer ovanligt, men allvarligt. Därför bör kraftig ledsmärta som kommer snabbt bedömas av vården, särskilt om man också har feber eller känner sig tydligt sjuk.

Vilka löper störst risk?

Risken för gikt ökar med åldern och sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. Kvinnors risk ökar efter klimakteriet. Ärftlighet spelar också roll, eftersom gener kan påverka hur kroppen hanterar urinsyra.

Andra riskfaktorer är njursjukdom, högt blodtryck, övervikt, psoriasis, vissa blodsjukdomar och läkemedel som påverkar vätskebalans eller urinsyra. Alkohol, särskilt öl, kan också utlösa eller förvärra giktanfall.

Maten har betydelse, men bilden är inte så enkel som att gikt bara beror på livsstil. Enligt 1177 har gener stor betydelse för risken att få sjukdomen. För många handlar det därför om en kombination av ärftlighet, njurfunktion, ålder, läkemedel, vikt och vanor.

Mat och dryck kan påverka anfallen

Viss mat och dryck kan höja nivåerna av urinsyra eller öka risken för anfall. Det gäller bland annat alkohol, öl, stora mängder rött kött, inälvsmat, skaldjur och drycker sötade med fruktos.

Det betyder inte att alla måste följa en extrem diet. Men den som får återkommande giktanfall kan behöva se över vanorna tillsammans med vården. 1177 rekommenderar bland annat att undvika alkohol, särskilt öl, dricka tillräckligt med vatten, röra på sig regelbundet och gå ned i vikt vid övervikt.

Det viktigaste är att inte lägga hela förklaringen på en enskild middag eller ett enskilt glas vin. Ett anfall kan utlösas av flera faktorer samtidigt: vätskebrist, infektion, stress, kost, alkohol, läkemedel eller redan förhöjd urinsyra.

Behandling kan stoppa smärtan

Akuta giktanfall behandlas vanligtvis med läkemedel som dämpar inflammation och smärta. Det kan handla om antiinflammatoriska läkemedel, kolkicin eller kortison. Vilket läkemedel som passar beror bland annat på ålder, njurfunktion, andra sjukdomar och vilka läkemedel man redan tar.

Därför bör man inte självmedicinera slentrianmässigt, särskilt inte vid njurproblem, hjärt-kärlsjukdom eller om man använder blodförtunnande läkemedel. Vården behöver göra en individuell bedömning.

Vid återkommande gikt kan läkaren också sätta in förebyggande behandling som sänker urinsyranivån. Målet är då att minska risken för nya anfall och förhindra att kristaller byggs upp i kroppen.

När ska man söka vård?

Den som får plötslig, kraftig smärta i en röd, svullen och varm led bör kontakta vården. Det gäller särskilt om det är första gången, om smärtan är mycket stark, om man har feber eller om leden inte går att belasta.

Man bör också söka vård om anfallen kommer tillbaka. Återkommande gikt är inte bara en fråga om tillfällig smärta. Utan rätt behandling kan sjukdomen bli mer långvarig och påverka fler leder.

Detta kan du göra själv

• Den som misstänker gikt bör framför allt ta symtomen på allvar och söka vård, särskilt vid första anfallet. Det är viktigt eftersom andra orsaker till ledinflammation kan behöva uteslutas.
• Under ett pågående anfall kan det hjälpa att vila den inflammerade leden. Belastning kan förvärra smärtan när leden är svullen och öm.
• Drick tillräckligt med vatten. Vätskebrist kan påverka urinsyranivåerna och öka risken för besvär.
• Undvik alkohol vid besvär, särskilt öl. Alkohol kan öka risken för giktanfall hos personer som är känsliga.
• Se över läkemedel tillsammans med läkare. Vissa läkemedel kan påverka urinsyra, vätskebalans eller njurfunktion.
• Följ upp om anfallen kommer tillbaka. Vid återkommande gikt kan förebyggande behandling minska risken för nya attacker.
• Håll koll på blodtryck och njurar. Gikt kan hänga ihop med andra hälsorisker, och därför kan en bredare hälsokontroll vara viktig.

Gikt ska inte bara stås ut med

Gikt har ibland kallats en gammaldags vällevnadssjukdom, den bilden är missvisande. Sjukdomen kan drabba människor av flera skäl och beror ofta på hur kroppen hanterar urinsyra, inte bara på vad man äter och dricker.

Det viktiga är att känna igen signalerna. En plötsligt röd, svullen och mycket smärtsam led ska inte avfärdas som vanlig värk. Rätt behandling kan lindra anfallet, minska risken för nya attacker och skydda lederna på sikt.

Källa: I Form nr 8, 2026

Läs även: Spännande upptäckt för dig som gillar lök – E55

_ANNONS