Vanliga läkemedel kan bli risk vid vätskebrist – många missar faran

Därför kan medicinen bli ett problem

När kroppen har för lite vätska kan njurarna påverkas. Det spelar roll eftersom många läkemedel passerar via njurarna eller påverkar blodtryck, saltbalans och vätskebalans.

I undersökningen lyfts särskilt tre grupper av läkemedel som kräver extra uppmärksamhet vid vätskebrist: antiinflammatoriska värktabletter, vissa blodtrycksmediciner och vätskedrivande läkemedel.

Det betyder inte att man ska sluta ta sina mediciner på egen hand. Men den som får magsjuka, feber eller påverkas kraftigt av värme bör veta vilka läkemedel som finns hemma och när vård, apotek eller 1177 ska kontaktas.

Huvudvärk kan leda fel

En vanlig fälla är att ta värktabletter mot huvudvärk när huvudvärken i själva verket beror på vätskebrist. Vissa receptfria smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID, kan påverka njurarna. Till den gruppen hör till exempel ibuprofen och naproxen.

Läkemedelsboken beskriver att läkemedel kan påverka njurfunktionen och nämner bland annat NSAID, ACE-hämmare och ARB som läkemedelsgrupper som kan ge försämrad njurfunktion i vissa situationer.

För den som är uttorkad, har nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt eller använder flera läkemedel kan riskerna bli större. Därför är det klokt att fråga vården eller apoteket innan man tar antiinflammatoriska värktabletter vid misstänkt vätskebrist.

Blodtrycksmedicin och vätskedrivande kräver koll

Vissa blodtrycksmediciner påverkar hur njurarna reglerar blodtryck och vätska. Det gäller bland annat ACE-hämmare och ARB, som används vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Vätskedrivande läkemedel kan öka mängden vätska och salter som lämnar kroppen.

1177 listar diuretika, ACE-hämmare och ARB som vanliga läkemedelsgrupper vid högt blodtryck.

Vid värme, kräkningar eller diarré kan balansen i kroppen snabbt förändras. För vissa patienter kan doser behöva ses över tillfälligt, men det ska göras i kontakt med vården. Den som använder hjärtmedicin, blodtrycksmedicin, diabetesläkemedel eller vätskedrivande läkemedel bör därför veta vad som gäller vid vätskebrist.

Drick mer – men inte alltid utan råd

Vid värme är rådet ofta att dricka mer. För många är det rätt. Men för personer med hjärt- eller njursjukdom, eller för den som tar läkemedel som påverkar vätskebalansen, kan rådet behöva anpassas.

1177 skriver att den som är äldre än 65 år och har hjärtsjukdom, njursjukdom eller tar läkemedel bör prata med läkare om hur mycket extra man ska dricka vid mycket varmt väder.

Det är en viktig skillnad. För lite vätska kan vara farligt, men för vissa personer kan även för mycket vätska skapa problem. Därför bör råden utgå från sjukdomar, läkemedel och allmäntillstånd.

När ska man söka vård?

Kontakta vården om du har tecken på uttorkning och använder läkemedel som påverkar blodtryck, njurar, hjärta, diabetes eller vätskebalans. Det gäller särskilt vid kräkningar, diarré, feber eller värmebölja.

Sök vård snabbt vid stark slöhet, förvirring, svimning, mycket liten urinmängd, ihållande kräkningar eller om allmäntillståndet försämras.

Den som är osäker kan börja med 1177, vårdcentralen eller ett apotek. Det viktiga är att inte själv experimentera med doser eller kombinera läkemedel utan rådgivning.

Ha koll innan värmen kommer

Det bästa är att gå igenom läkemedelslistan innan problemen börjar. Fråga vårdcentralen eller apoteket vilka av dina läkemedel som kräver särskild försiktighet vid vätskebrist.

Glöm inte receptfria läkemedel. Många har bra koll på sina ordinerade mediciner men tänker mindre på värktabletter, kosttillskott och läkemedel som bara tas ibland.

För den som hjälper en partner, förälder eller annan närstående kan det också vara klokt att veta vilka läkemedel personen tar och vem som ska kontaktas vid värme, magsjuka eller feber.

Checklista vid värme, magsjuka eller vätskebrist

• Drick regelbundet, men följ läkarens råd om du har hjärt- eller njursjukdom eller tar läkemedel som påverkar vätskebalansen.
• Var uppmärksam på törst, muntorrhet, yrsel, trötthet, illamående och minskad urinmängd.
• Undvik att behandla huvudvärk vid misstänkt vätskebrist med antiinflammatoriska värktabletter utan rådgivning.
• Kontakta apotek, vårdcentral eller 1177 om du är osäker på hur dina läkemedel påverkas.
• Sök vård snabbt vid förvirring, svimning, kraftig slöhet, mycket liten urinmängd eller försämrat allmäntillstånd.

Läs även: Ny studie varnar för att snarkning kan skada luftvägarna – E55