Ny forskning visar att riktad kognitiv träning kan minska risken för demens under flera decennier.


Mest läst i kategorin

Blodvärdet som kan fördubbla risken för hjärtsjukdom
Ett relativt okänt blodvärde kan innebära en kraftigt ökad risk för hjärt och kärlsjukdom, men testet är enkelt att genomföra. De flesta känner till kolesterolvärden som LDL och HDL. Men ett annat blodvärde, lipoprotein(a) eller Lp(a), har på senare år fått ökad uppmärksamhet inom forskningen. Höga nivåer kan innebära en betydligt större risk för hjärt …

70 är det nya 50
Forskning visar att dagens 70-åringar inte bara lever längre än tidigare, de är också starkare, smartare och friskare än tidigare generationer var. Vi lever i en tid med kriser och medicinska larmrapporter, bakom rubrikerna döljer sig dock en historisk framgångssaga som för samhället och näringslivet innebär en helt ny definition av mänskligt kapital, det rapporterar …

Råd till kvinnor – för ett långt liv
Det finns både goda och dåliga nyheter för kvinnor. Den goda nyheten är att vi lever längre än män. Den dåliga är att vi löper dubbelt så hög risk att drabbas av Alzheimers. Kvinnor har vunnit långlevnadslotteriet och lever i genomsnitt mellan fem och sex år längre än män, men de tillbringar fler år med …

Hur ofta ska du duscha efter 65? Forskarnas svar överraskar
För många är daglig dusch en självklar del av vardagen. Men när kroppen åldras förändras också hudens behov, och vad som är bäst för både hygien och hälsa. Ny forskning visar att en mer anpassad duschrutin efter 65 kan minska hudproblem, spara energi och göra badrummet säkrare. När vi blir äldre förändras huden på flera …

Vanlig morgonvana kan förvärra allergi
Att bädda sängen direkt efter uppvaknandet kan skapa en miljö där dammkvalster trivs och allergiska besvär förvärras. För många är det en självklar del av morgonrutinen att bädda sängen direkt när man kliver upp. Men enligt experter kan just den vanan bidra till att öka mängden dammkvalster i sovrummet och därmed förvärra allergiska besvär. Under …
Intresset för hjärnträning har länge varit stort, men forskningen har varit splittrad.
Dagens PS har tidigare skrivit om riktad hjärnträning och att ny forskning visar att det kan stärka hjärnans motståndskraft och bromsa minnesförlust.
Precis som vid andra lovande metoder mot Alzheimer pekar resultaten på möjligheten att bygga upp en så kallad kognitiv reserv, vilket kan skjuta upp eller mildra symtom senare i livet.
Nu pekar en långtidsstudie på att så kallad snabbhetsträning kan ge ett tydligt skydd mot kognitiv försämring senare i livet.
Resultaten bygger på en uppföljning som sträcker sig över 20 år och omfattar äldre deltagare som genomfört olika typer av kognitiva övningar, skriver tidningen New Scientist i en artikel.
Minskad risk med riktad träning
Studien visar att personer som genomförde så kallad speed training, där hjärnan tränas i snabb informationsbearbetning och reaktionsförmåga, hade en 25 procent lägre risk att diagnostiseras med demens jämfört med en kontrollgrupp.
Träningen genomfördes i korta, regelbundna sessioner under en begränsad period.
Effekten var särskilt tydlig hos deltagare som även fick uppföljande träningspass senare.
Forskarna menar att resultaten är anmärkningsvärda.
“Effektens storlek är verkligen anmärkningsvärd”, säger Marilyn Albert vid Johns Hopkins University School of Medicine till New Scientist.
Senaste nytt

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Historiskt tredje kvartal för det noterade guldbolaget: Akobo Minerals tar klivet in i lönsamhet

Därför bör du aldrig vara utan hemförsäkring
Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

Så undviker du låg ränta – och ser till att dina pengar växer
Kan bygga upp en kognitiv reserv
En möjlig förklaring är att träningen stärker hjärnans så kallade reservkapacitet.
Denna kognitiva buffert kan göra att hjärnan bättre klarar åldersrelaterade förändringar och skador innan symtom uppstår.
Speed training bygger till stor del på implicit inlärning, där hjärnan tränas utan att deltagaren aktivt fokuserar på att memorera eller resonera.
Den typen av förändringar anses kunna bli långvariga.
Forskare vid McGill University menar att förbättrad hjärnkoppling och effektivare uppmärksamhetsförmåga kan bidra till att människor klarar vardagens krav bättre. Vilket i sin tur kan minska isolering och stödja långsiktig hjärnhälsa.
Viktigt men inte en universallösning
Samtidigt betonar experter att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
Flera utfall har analyserats över lång tid, vilket ökar risken för statistiska variationer.
“Detta innebär inte att resultaten är fel, men de bör tolkas försiktigt”, säger Walter Boot vid Weill Cornell Medicine.
Forskarna understryker också att hjärnhälsa påverkas av många faktorer.
Fysisk aktivitet, socialt engagemang och mental stimulans genom arbete, studier eller nya intressen anses fortsatt spela en viktig roll.
För en åldrande befolkning och ett samhälle med ökande demenskostnader kan resultaten ändå få stor betydelse.
Om enkla, tidsbegränsade insatser kan minska risken över decennier handlar det inte bara om livskvalitet utan också om en potentiellt betydande samhällsekonomisk effekt.
Missa inte:
Glöm BMI – här är 3 bättre mått för din kropp – Dagens PS
En tyst hälsorevolution ritar om spelplanen – Dagens PS
Senaste nytt

Så kan du förbättra din pension

Enkla knepet som håller bilrutorna isfria i vinter

Ny studie: Hjärnträning kan minska risken för demens

Förslag: Bötfäll dåliga kundtjänster
