Ny forskning visar att riktad kognitiv träning kan minska risken för demens under flera decennier.


Mest läst i kategorin

Ny studie: Förvånande biverkning av Ozempic
Den verksamma substansen semaglutid, som finns i Ozempic och Wegovy har i en stor studie visat sig ha flera överraskande biverkningar. Så kallade GLP-1-läkemedel med semaglutid, den verksamma substansen i Ozempic och Wegovy, samt tirzepatid, den verksamma substansen i Mounjaro, används för behandling av diabetes och fetma. Dessa GLP-1-läkemedel har tidigare i studier visat sig …

Rekordbebis född – så mycket vägde han
En ovanligt stor nyfödd har väckt uppmärksamhet efter en förlossning som överträffade alla förväntningar på sjukhuset. En pojke född i delstaten New York har satt nytt rekord som den största bebisen som någonsin fötts på ett lokalt sjukhus. Trots att läkarna förväntade sig ett större barn blev resultatet långt över vad både föräldrar och personal …

Här är läkemedlen med flest biverkningar
En biverkning är en oavsedd reaktion på ett läkemedel. Vanliga biverkningar är ofta milda, som trötthet eller illamående och de är vanligast i början av en behandling. När du använder ett läkemedel finns det alltid risk för biverkningar och både du själv som privatperson och sjukvården kan rapportera in biverkningar till Läkemedelsverket. De nya bantnings- …

Här är läkemedlen som ger flest biverkningar – toppar listan
Antalet rapporterade biverkningar ökar kraftigt och vissa preparat sticker ut som särskilt problematiska i statistiken. Antalet rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar ökar i Sverige. Under fjolåret registrerades 18 278 fall, en tydlig uppgång jämfört med två år tidigare. Bakom siffrorna finns både en ökad användning av vissa läkemedel och en större medvetenhet kring att rapportera biverkningar. …

Studie visar att det är bra för hjärnan att ta hand om barnbarn
Mor- och farföräldrar tycker ofta att deras livsglädje ökar av att ta hand om barnbarn. Nu visar det sig att det faktiskt verkar vara bra för hjärnan. Två tredjedelar av svenskarna sparar regelbundet till sina barn eller barnbarn, 2024 sparade en genomsnittlig svensk 597 kronor i månaden till sina barn, 2025 var de uppe i …
Intresset för hjärnträning har länge varit stort, men forskningen har varit splittrad.
Dagens PS har tidigare skrivit om riktad hjärnträning och att ny forskning visar att det kan stärka hjärnans motståndskraft och bromsa minnesförlust.
Precis som vid andra lovande metoder mot Alzheimer pekar resultaten på möjligheten att bygga upp en så kallad kognitiv reserv, vilket kan skjuta upp eller mildra symtom senare i livet.
Nu pekar en långtidsstudie på att så kallad snabbhetsträning kan ge ett tydligt skydd mot kognitiv försämring senare i livet.
Resultaten bygger på en uppföljning som sträcker sig över 20 år och omfattar äldre deltagare som genomfört olika typer av kognitiva övningar, skriver tidningen New Scientist i en artikel.
Minskad risk med riktad träning
Studien visar att personer som genomförde så kallad speed training, där hjärnan tränas i snabb informationsbearbetning och reaktionsförmåga, hade en 25 procent lägre risk att diagnostiseras med demens jämfört med en kontrollgrupp.
Träningen genomfördes i korta, regelbundna sessioner under en begränsad period.
Effekten var särskilt tydlig hos deltagare som även fick uppföljande träningspass senare.
Forskarna menar att resultaten är anmärkningsvärda.
“Effektens storlek är verkligen anmärkningsvärd”, säger Marilyn Albert vid Johns Hopkins University School of Medicine till New Scientist.
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Kan bygga upp en kognitiv reserv
En möjlig förklaring är att träningen stärker hjärnans så kallade reservkapacitet.
Denna kognitiva buffert kan göra att hjärnan bättre klarar åldersrelaterade förändringar och skador innan symtom uppstår.
Speed training bygger till stor del på implicit inlärning, där hjärnan tränas utan att deltagaren aktivt fokuserar på att memorera eller resonera.
Den typen av förändringar anses kunna bli långvariga.
Forskare vid McGill University menar att förbättrad hjärnkoppling och effektivare uppmärksamhetsförmåga kan bidra till att människor klarar vardagens krav bättre. Vilket i sin tur kan minska isolering och stödja långsiktig hjärnhälsa.
Viktigt men inte en universallösning
Samtidigt betonar experter att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.
Flera utfall har analyserats över lång tid, vilket ökar risken för statistiska variationer.
“Detta innebär inte att resultaten är fel, men de bör tolkas försiktigt”, säger Walter Boot vid Weill Cornell Medicine.
Forskarna understryker också att hjärnhälsa påverkas av många faktorer.
Fysisk aktivitet, socialt engagemang och mental stimulans genom arbete, studier eller nya intressen anses fortsatt spela en viktig roll.
För en åldrande befolkning och ett samhälle med ökande demenskostnader kan resultaten ändå få stor betydelse.
Om enkla, tidsbegränsade insatser kan minska risken över decennier handlar det inte bara om livskvalitet utan också om en potentiellt betydande samhällsekonomisk effekt.
Missa inte:
Glöm BMI – här är 3 bättre mått för din kropp – Dagens PS
En tyst hälsorevolution ritar om spelplanen – Dagens PS
Senaste nytt

Elen blir dyrare men du kan sänka din kostnad

Europa höjer pensionsåldern – så ligger Sverige till i jämförelsen

Ny studie: Förvånande biverkning av Ozempic

Statlig media: Iran avvisat förslag på vapenvila
