Äldre på särskilda boenden är ofta tacksamma och lojala mot personalen på äldreboendet, men det finns en mörkare bild bakom den nöjda fasaden.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 04 dec. 2025Publicerad: 04 dec. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Utvecklingsstrategen Linda Erlandsson har forskat om livet på särskilda boenden, i sin sin studie och licentiatavhandling Bakom fasaden av nöjdhet har hon undersökt hur de äldre själva upplever livet på boenden, det skriver Forskarskolan.
E55 har tidigare skrivit om att många får vänta i över ett år innan de får plats på ett särskilt boende och att svenska kommuner förra året betalade nio miljoner kronor i straffavgifter på grund av att människor inte fått en plats inom skälig tid.
Nu visar Linda Erlandssons studie, från Linnéuniversitetet, att det inte är det enda problemet med särskilda boenden.
Personalen har inte tid
Hennes studie visar att äldre på särskilda boenden kan uppleva att de har begränsat inflytande, att mötena med personalen är korta och att gränsen mellan privat och gemensamt är otydlig.
”Tiden är en viktig faktor, man får vänta oerhört länge på att få hjälp. Situationer förekommer där den personliga integriteten överträds. Vård och omsorgspersonal kan göra något oreflekterat, att man inte knackar på dörren, eller knackar väldigt svagt och öppnar direkt. Eller att man använder haklappar rutinmässigt, utan att reflektera över det”, säger hon till Äldre i Centrum.
I sin studie har hon haft med ungefär 40 äldre personer på fyra olika särskilda boenden och hon har kombinerat samtal i vardagen och enskilda intervjuer med observationer.
”Jag uppmärksammade till exempel att äldre blir utkörda till frukosten, där de sitter väldigt länge. Sedan kanske de körs fram till tv:n, där många äldre sover i sina rullstolar, särskilt de som är fysiskt svaga. När jag pratade med dem uttryckte de vikten av tid i ensamhet, att kunna lägga sig och vila när man behöver”, säger Linda Erlandsson till Äldre i Centrum.
Enligt henne har de äldre inte särskilt högt ställda önskemål utan det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter. Hon säger att det är få som känner att de får sina grundläggande behov tillgodosedda i tid.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Bakom nöjdheten
”Studien problematiserar det ensidiga fokus på mätningar av ’kundnöjdhet’ som länge har präglat svensk äldreomsorg”, skriver Forskarskolan.
I statistik och enkäter är nivåerna av de äldres nöjdhet ofta höga, men Linda Erlandsson frågade sig vad de siffrorna verkligen visar.
Hon fann att bakom nöjdhetssiffrorna finns berättelser om anpassning, en känsla av att inte kunna påverka och lågt ställda förväntningar.
”Bakom nöjdheten finns många outtalade behov. Flera av de äldre jag mötte trodde helt enkelt inte att deras önskemål skulle kunna tillgodoses och därför valde de att tiga”, säger hon till Forskarskolan.
Ingen lyssnar
Linda Erlandsson viktigaste slutsats i studien är dock att det är få som lyssnar på äldre.
”Äldres röster är oerhört svaga, det är redan tidigare forskning samstämmig kring. Det är egentligen så hela vägen, i samhällsdebatten, i forskningen och i vardagslivet”, säger hon till Äldre i Centrum.
Ett annat problem på äldreboenden som framkommer i Soccialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? är att många upplever att personalen inte har den kompetens som behövs.
ANNONS
Andelen som upplevde att personalen på äldreboenden har den kompetens som behövs har sjunkit från 84 procent 2014 till 74 procent 2025, det skriver Digitala Samtal.
Läs mer på E55: Färre får omsorg trots större behov: ”Vilseledande förklaringar”
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS