Ny forskning visar att oregelbundna aktivitets och sömnmönster hos äldre hänger ihop med en tydligt förhöjd risk för demens.


Mest läst i kategorin

Bröstvävnad förändras med åldern – kan förklara ökad cancerrisk
En ny stor studie har undersökt hur kvinnors bröstvävnad förändras när de åldras och upptäckt något som kan förklara varför risken för bröstcancer ökar med åldern. Socialstyrelsen ska se över de nationella screeningprogrammen, bland annat den övre åldersgränsen för mammografi. Nu stärker en ny studie argumenten för att även äldre kvinnor bör erbjudas denna bröstcancerscreening. …

Ny studie: Förvånande biverkning av Ozempic
Den verksamma substansen semaglutid, som finns i Ozempic och Wegovy har i en stor studie visat sig ha flera överraskande biverkningar. Så kallade GLP-1-läkemedel med semaglutid, den verksamma substansen i Ozempic och Wegovy, samt tirzepatid, den verksamma substansen i Mounjaro, används för behandling av diabetes och fetma. Dessa GLP-1-läkemedel har tidigare i studier visat sig …

Rekordbebis född – så mycket vägde han
En ovanligt stor nyfödd har väckt uppmärksamhet efter en förlossning som överträffade alla förväntningar på sjukhuset. En pojke född i delstaten New York har satt nytt rekord som den största bebisen som någonsin fötts på ett lokalt sjukhus. Trots att läkarna förväntade sig ett större barn blev resultatet långt över vad både föräldrar och personal …

Här är läkemedlen med flest biverkningar
En biverkning är en oavsedd reaktion på ett läkemedel. Vanliga biverkningar är ofta milda, som trötthet eller illamående och de är vanligast i början av en behandling. När du använder ett läkemedel finns det alltid risk för biverkningar och både du själv som privatperson och sjukvården kan rapportera in biverkningar till Läkemedelsverket. De nya bantnings- …

Här är läkemedlen som ger flest biverkningar – toppar listan
Antalet rapporterade biverkningar ökar kraftigt och vissa preparat sticker ut som särskilt problematiska i statistiken. Antalet rapporter om misstänkta läkemedelsbiverkningar ökar i Sverige. Under fjolåret registrerades 18 278 fall, en tydlig uppgång jämfört med två år tidigare. Bakom siffrorna finns både en ökad användning av vissa läkemedel och en större medvetenhet kring att rapportera biverkningar. …
Våra kroppar styrs av en inre klocka som reglerar sömn, vakenhet, energi och ämnesomsättning.
Denna dygnsrytm fungerar oftast i bakgrunden utan att vi reflekterar över den. Men när rytmen försvagas eller rubbas kan konsekvenserna bli större än tidigare känt.
En ny studie publicerad i den medicinska tidskriften Neurology pekar på ett tydligt samband mellan störd dygnsrytm och ökad risk för demens hos äldre personer.
Även om forskningen inte slår fast ett direkt orsakssamband väcker resultaten viktiga frågor om hur vardagliga vanor påverkar hjärnhälsan över tid. Det skriver earth.
Kroppsklockan styr mer än sömnen
Dygnsrytmen följer en ungefärlig 24 timmarscykel och styr bland annat hormonutsöndring, kroppstemperatur och när vi känner oss pigga eller trötta.
Ljuset spelar en central roll för att hålla rytmen stabil.
Personer med en stark dygnsrytm tenderar att ha regelbundna tider för sömn och aktivitet.
En svagare rytm innebär större variationer där kroppen lättare hamnar ur synk med omgivningen, vilket kan skapa stress för flera biologiska system.
Läs mer: Tandläkare i uppror: Regeringens rabatt på tandvård för äldre ifrågasätts – E55
Senaste nytt
Ny svensk satsning ska möta Europas drönarhot
Tryggare än någonsin att köpa begagnad elbil
Så stärker koncernen lönsamheten och växlar upp inför 2026

Säker digital underhållning – så undviker du oseriösa sajter

När pengarna flyttas med ett svep i mobilen
Så genomfördes studien
Forskarna följde 2 183 äldre personer med en genomsnittsålder på 79 år som inte hade demens vid studiens start.
Deltagarna bar under cirka tolv dagar en mätare som registrerade vila och aktivitet. Under en uppföljningstid på runt tre år diagnosticerades 176 personer med demens.
Resultaten visade att deltagare med svagast dygnsrytm hade nära två och en halv gånger högre risk att drabbas jämfört med dem med starkast rytm.
Forskningsledaren Wendy Wang förklarade: “Vår studie mätte dessa vilorörelsemönster och visade att personer med svagare och mer fragmenterade rytmer hade en förhöjd risk för demens.”
När dagen börjar för sent
Studien visade också att personer vars aktivitetsnivå toppade senare på eftermiddagen löpte större risk.
Ett sent aktivitetsmaximum kan vara ett tecken på att kroppsklockan inte längre är i takt med dagsljuset. Forskarna menar att störd dygnsrytm kan påverka inflammation, sömnkvalitet och hjärnans förmåga att rensa bort skadliga ämnen.
“Störningar i dygnsrytmen kan påverka processer som är kopplade till demensutveckling”, konstaterade Wang.
Resultaten pekar mot att regelbundna vanor, dagsljus och stabila sömntider kan spela en viktig roll för att skydda hjärnan på längre sikt.
Missa inte:
Därför påverkar mörkret vårt mående – E55
Bältrosvaccin kan skydda mot utveckling av demens – E55
Senaste nytt

Bröstvävnad förändras med åldern – kan förklara ökad cancerrisk

Bedrägerier snart Sveriges vanligaste brott – äldre särskilt utsatta

Elen blir dyrare men du kan sänka din kostnad

Europa höjer pensionsåldern – så ligger Sverige till i jämförelsen
