Ny forskning visar att oregelbundna aktivitets och sömnmönster hos äldre hänger ihop med en tydligt förhöjd risk för demens.
Christian Pedersen
Uppdaterad: 05 jan. 2026Publicerad: 05 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Våra kroppar styrs av en inre klocka som reglerar sömn, vakenhet, energi och ämnesomsättning.
Denna dygnsrytm fungerar oftast i bakgrunden utan att vi reflekterar över den. Men när rytmen försvagas eller rubbas kan konsekvenserna bli större än tidigare känt.
En ny studie publicerad i den medicinska tidskriften Neurology pekar på ett tydligt samband mellan störd dygnsrytm och ökad risk för demens hos äldre personer.
Även om forskningen inte slår fast ett direkt orsakssamband väcker resultaten viktiga frågor om hur vardagliga vanor påverkar hjärnhälsan över tid. Det skriver earth.
Kroppsklockan styr mer än sömnen
Dygnsrytmen följer en ungefärlig 24 timmarscykel och styr bland annat hormonutsöndring, kroppstemperatur och när vi känner oss pigga eller trötta.
Ljuset spelar en central roll för att hålla rytmen stabil.
Personer med en stark dygnsrytm tenderar att ha regelbundna tider för sömn och aktivitet.
En svagare rytm innebär större variationer där kroppen lättare hamnar ur synk med omgivningen, vilket kan skapa stress för flera biologiska system.
ANNONS
Läs mer: Tandläkare i uppror: Regeringens rabatt på tandvård för äldre ifrågasätts – E55
ANNONS
Senaste nytt
Så genomfördes studien
Forskarna följde 2 183 äldre personer med en genomsnittsålder på 79 år som inte hade demens vid studiens start.
Deltagarna bar under cirka tolv dagar en mätare som registrerade vila och aktivitet. Under en uppföljningstid på runt tre år diagnosticerades 176 personer med demens.
Resultaten visade att deltagare med svagast dygnsrytm hade nära två och en halv gånger högre risk att drabbas jämfört med dem med starkast rytm.
Forskningsledaren Wendy Wang förklarade: “Vår studie mätte dessa vilorörelsemönster och visade att personer med svagare och mer fragmenterade rytmer hade en förhöjd risk för demens.”
När dagen börjar för sent
Studien visade också att personer vars aktivitetsnivå toppade senare på eftermiddagen löpte större risk.
Ett sent aktivitetsmaximum kan vara ett tecken på att kroppsklockan inte längre är i takt med dagsljuset. Forskarna menar att störd dygnsrytm kan påverka inflammation, sömnkvalitet och hjärnans förmåga att rensa bort skadliga ämnen.
ANNONS
“Störningar i dygnsrytmen kan påverka processer som är kopplade till demensutveckling”, konstaterade Wang.
Resultaten pekar mot att regelbundna vanor, dagsljus och stabila sömntider kan spela en viktig roll för att skydda hjärnan på längre sikt.
Missa inte:
Därför påverkar mörkret vårt mående – E55
Bältrosvaccin kan skydda mot utveckling av demens – E55
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS