Vanliga konserveringsmedel kopplas till hjärtsjukdom

Konserveringsmedel förlänger matens hållbarhet, men forskare undersöker också hur vissa tillsatser påverkar hjärt-kärlhälsan. Foto: Fredrik Persson/TT

Sandra Sahlén

Uppdaterad: 22 okt. 2026Publicerad: 22 okt. 2026

Konserveringsmedel gör att maten håller längre, men flera vanliga tillsatser har också kopplats till ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom. En stor fransk studie väcker frågor om ämnen som finns i många livsmedel. Forskarna vill nu undersöka sambanden närmare.

ANNONS

En burk konserverade grönsaker, ett paket charkprodukter eller en färdig sås. Konserveringsmedel finns i många livsmedel och används för att hindra bakterier och mögel från att förstöra maten. Men ämnena har också hamnat under forskarnas lupp. I en fransk studie med drygt 112 000 deltagare hittades samband mellan flera konserverande tillsatser och ökad risk för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Bland ämnena finns flera av de åtta E-nummer som kopplats till högt blodtryck, däribland kaliumsorbat och natriumnitrit.

Högre risk bland dem som åt mest

Forskarna följde deltagarnas matvanor under i genomsnitt knappt åtta år. Under perioden registrerades 5 544 fall av högt blodtryck och 2 450 fall av hjärt-kärlsjukdom.

Bland personer med högst intag av vissa grupper av konserveringsmedel var den relativa risken för högt blodtryck 29 procent högre än hos dem med lägst intag. För hjärt-kärlsjukdom var motsvarande skillnad 16 procent.

Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Heart Journal.

Studien bygger på uppgifter om deltagarnas kost och hälsa. Forskarna har tagit hänsyn till flera faktorer som kan påverka sjukdomsrisken, men det går inte att slå fast att konserveringsmedlen orsakat skillnaderna. Även andra delar av kosten kan spela in.

ANNONS

Naturliga tillsatser är inte alltid bättre

I tidningen Hälsa, nummer 12, berättar Amanda Rosendahl, handläggare vid Livsmedelsverket, att konserveringsmedel fyller en viktig funktion. De hindrar maten från att förstöras och bidrar till mindre matsvinn.

ANNONS

Hon förklarar också att tillsatser måste säkerhetsbedömas innan de får användas inom EU. Det gäller oavsett om ämnet kommer från naturen eller har framställts på kemisk väg.

”Att tillsätta naturliga konserveringsmedel, som bensoesyran från lingon, är utifrån ett säkerhetsperspektiv ingen skillnad jämfört med att tillsätta syntetiskt framställd bensoesyra”, säger Petter Melin, docent i mikrobiologi vid forskningsinstitutet RISE, till Hälsa.

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA granskar tillsatsernas säkerhet och omprövar tidigare bedömningar när ny forskning tillkommer.

De franska forskarna anser att resultaten motiverar fortsatta undersökningar. Framför allt behövs mer kunskap om hur tillsatserna påverkar kroppen över tid.

För konsumenten finns en praktisk svårighet. Ingrediensförteckningen visar vilka tillsatser en vara innehåller, men normalt inte hur mycket av varje ämne som har använts.

Petter Melin lyfter också en nackdel med att minska användningen av konserveringsmedel: Maten riskerar att få kortare hållbarhet, vilket kan öka både matsvinnet och kostnaderna.

Läs mer: Åtta E-nummer kopplas till högt blodtryck – finns i vanlig mat – E55

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Hälsa konserveringsmedel

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS