Krigets osynliga följder sprider sig långt bortom frontlinjerna och påverkar hela samhällen genom stress, ångest och psykisk ohälsa.
Christian Pedersen
Uppdaterad: 20 jan. 2026Publicerad: 20 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Krig förknippas ofta med fysiskt våld, förstörda städer och humanitära katastrofer.
Men de psykiska följderna är minst lika allvarliga och når långt utanför de områden där striderna pågår.
En ny genomgång från den spanska organisationen för folkhälsa och sjukvårdsadministration, SESPAS, varnar för att väpnade konflikter i allt högre grad undergräver den globala psykiska hälsan.
I rapporten konstateras att människor som lever i krigsdrabbade områden löper två till tre gånger högre risk att drabbas av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom jämfört med befolkningar som lever i fred.
Orsakerna är välkända men svåra att värja sig mot.
Bombningar, våld, tvångsförflyttningar och plötsliga förluster skapar långvarig psykisk stress, särskilt bland redan utsatta grupper som kvinnor, barn och personer med tidigare psykisk ohälsa. Det skriver 65ymas.
Effekterna stannar inte vid konfliktzonerna
Rapporten pekar samtidigt på att krigets psykologiska konsekvenser inte begränsas till dem som befinner sig på plats.
Diasporor, mottagarländer, humanitär personal och även människor långt ifrån konfliktområden påverkas genom ständig exponering via nyhetsflöden och sociala medier.
ANNONS
Den återkommande strömmen av våldsamma bilder och berättelser bidrar till oro, rädsla och en känsla av maktlöshet.
Experterna beskriver hur digitala plattformar förstärker detta genom algoritmer som lyfter fram starkt känslomässigt innehåll.
Resultatet blir ett växande fenomen av så kallad doomscrolling, där människor fastnar i ett tvångsmässigt konsumtionsmönster av negativa nyheter som ytterligare fördjupar stress och psykisk belastning.
Läs mer: Från mobbning till medicin – forskarna visar sambandet – E55
ANNONS
Senaste nytt
Militär upprustning tränger undan förebyggande insatser
SESPAS varnar också för det som kallas krigets alternativkostnad.
När resurser styrs om till militär upprustning minskar utrymmet för satsningar på folkhälsa och psykiskt stöd.
Organisationen betonar att ”varje euro som investeras i vapen är en euro som inte går till förebyggande arbete och psykologisk vård”.
Konsekvensen blir en tyst försvagning av samhällets motståndskraft, även i länder som inte deltar i strider.
ANNONS
Slutsatsen är tydlig.
Att hantera krigets psykiska konsekvenser måste ses som en central politisk och etisk fråga, inte som en bieffekt.
Utan långsiktiga satsningar på mental hälsa riskerar konflikter att lämna djupa spår i generationer framöver.
Missa inte:
För många får vänta för länge på demensdiagnos – E55
Bara fem minuter längre promenad kan förlänga ditt liv – E55
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop