Övergrepp kan inte längre överskuggas av makt eller konstnärskap

      LÄS MER: Iskylan sprider sig i landet som jag har varit så stolt över

Scenkonsten är liksom film fysisk, vilket också ofta använts som förklaring eller varför inte täckmantel för allt från olämpligheter till rena övergrepp som skett runt konstformen. Själv glömmer jag aldrig Dramatens uppsättning av Fröken Julie för snart 10 år sen. Otrohet hade precis knäckt Maria Bonnevies och Mikael Persbrandts verkliga förhållande. Känslostormar och kroppsvätskor intimiserade scenen. Jag satt nära (kanske för nära) och fick en dramatisk teaterupplevelse jag aldrig, vare sig före eller efter, varit i närheten av.

Det här handlade inte om övergrepp men nog har publiken genom alla år kunnat läsa om gränsöverskridande handlingar eller till och med sett ivriga händer på fel ställe eller bara lite för opassande länge dröja sig kvar. Mäns händer. För aldrig någonsin, på scen, film eller i det verkliga livet har jag sett kvinnor tafsa efter det manliga könsorganet eller för den delen tappat sans och vett och visat sitt eget kön.

      LÄS MER: Plötsligt stängde SVT av min mail och mobil

Kanske behöver kulturtanten resa sig ur fåtöljen nu och likt Susanna Arwin fantastiska tantskulptur, ni minns tanten som i samband med nazistdemonstrationen i Växjö, greppade handväskan som ett vapen för att motverka en fortsatt fullständigt oacceptabel utveckling.

Kulturtanten i mig kommer i alla fall att betrakta scenkonsten med starkare glasögon där kända övergrepp eller bara opassande beteende inte längre kan överskuggas av maktbegär eller geniers stora konstnärskap.

Topplocket har gått, vi har alla ett ansvar och det blir aldrig som det var. Vi är med om en revolution med långtgående konsekvenser. På teatern, i arbetslivet, i varje andetag.