Nationalekonom: Höjd riktålder är ingen mirakellösning

Riktåldern är den nya pensionsåldern, den styr din möjlighet att ta ut pension och anpassas efter vår ökande medellivslängd.

När vi lever längre måste våra pensioner räcka längre och riktåldern har införts för att pensionerna ska kunna ha en rimlig nivå, trots att vi behöver dem under längre tid.

Riktåldern är inte tvingande, men den styr när du tidigast kan börja ta ut din inkomst- och premiepension samt påverkar när du kan få garantipension och bostadstillägg, som är det allmänna pensionssystemets grundskyddsförmåner.

Samtidigt som vi lever längre föds färre barn och även det hotar pensionen. Unga studerar längre och träder senare in i arbetslivet och det pressar pensionssystemet ytterligare.

Blir fler pensionärer

En kombination av senare inträde på arbetsmarknaden, ökade sjukskrivningar och en snabbt åldrande befolkning gör att balansen i pensionssystemet utmanas och forskare varnar för att många svenskar behöver jobba längre för att undvika lägre pensioner.

Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm säger att den obalans det här skapar mellan antalet yrkesverksamma och antalet pensionärer är det som sätter störst press på pensionssystemet eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, det skriver Tidningen Näringslivet.

Om den demografiska utvecklingen fortsätter i samma takt så att det blir allt fler pensionärer som ska försörjas av allt färre som arbetar finns det risk för att pensionerna gradvis blir lägre.

”Blir förändringen för stor finns en oro för att pensionerna sjunker så mycket att vi får problem med fattigdom bland äldre. Ett sätt att motverka det är att arbeta längre”, säger Johanna Wallenius till TN.