Pension: Sänk lönen, investera i kol – och jobba längre 

Klimat eller avkastning? AP7 satsar – men investerar ändå i olja

Samtidigt skärper Sveriges största premiepensionsfond, AP7, sitt hållbarhetsarbete. En tiondel av fondens aktieinnehav – motsvarande cirka 1 300 miljarder kronor – ska användas för att driva på klimatomställningen. 

Samtidigt investeras miljardbelopp fortfarande i bolag med stora utsläpp, bland annat inom cement- och oljeindustrin.

Enligt AP7 handlar det inte om dubbelmoral, utan om påverkan. Fonden inför ett nytt ramverk för riskbaserad exkludering, där bolag som bedöms sakna vilja eller möjlighet att ställa om kan uteslutas. Fokus ska i stället ligga på företag med tydlig omställningspotential.

“Det kanske låter motsägelsefullt att äga företag med stora utsläpp men har de omställningspotential till en fossilfri ekonomi är det där vi kan göra störst nytta. Varken de grönaste eller brunaste bolagen ska vara med, men vi kommer ha en övervikt mot bolag som idag släpper ut mycket, men som har tydliga möjligheter och vilja att minska sitt klimatavtryck. Ägande för oss innebär en möjlighet och skyldighet att påverka”, säger presstalespersonen Mikael Lindh Hök till News55.

Pensionär – men färdig med fonderna?

Hos Aftonbladet diskuterar man premiepension. 

Många tror att premiepensionen är “klar” när man väl gått i pension. Men enligt Aftonbladets ekonomijournalist Fredrik Rundkvist är det då den verkligen börjar spela roll.

Premiepensionen betalas ut livsvarigt, och många lever 20-25 år efter arbetslivets slut. Att sitta kvar i fonder med låg avkastning eller höga avgifter kan därför kosta tusenlappar över tid – även efter att uttaget påbörjats.

Premiepensionens betydelse ökar dessutom för varje generation. För yngre årskullar kan den stå för upp till 15 procent av den totala pensionen. Samtidigt varnar Rundkvist för att bli för försiktig för tidigt. Eftersom inkomstpensionen och många tjänstepensioner redan är lågrisk kan det finnas skäl att behålla en viss aktieandel även som pensionär.

Oro inför pensionen – kvinnor och unga mest pessimistiska

Blickar vi ut i Norden möter vi oro. 

Bara en av fem finländare tror att pensionen kommer att räcka till en rimlig levnadsstandard. Det visar en undersökning som Yle rapporterar om. Nästan hälften tror att pensionen inte alls kommer att räcka som de hoppas.

Kvinnor är betydligt mer oroade än män – över hälften tror inte att pensionen kommer räcka. Skillnaderna speglar också verkligheten: kvinnors genomsnittliga pension är cirka 400 euro lägre än männens.

Ungefär var femte person räknar med att jobba deltid som pensionär för att dryga ut inkomsten. Mest optimistiska är de som närmar sig pensionsåldern, medan unga vuxna är klart mest skeptiska till systemet.

Även svenskarna ser mörkt på pensionen. Det kan du läsa mer om här.

Fler måste jobba längre – men morötterna kommer sent

Vi avslutar dagen med morötter. 

Trots att riktåldern för pension nu är 67 år går många svenskar i pension tidigare. Den genomsnittliga uttagsåldern är fortfarande runt 65,5 år. Samtidigt är politiker och experter överens om att fler behöver arbeta längre för att pensionssystemet ska hålla.

Nu menar experterna att det behövs fler morötter i systemet för att fler ska välja att jobba längre. Det rapporterar E55 med hänvisning till Dagens Industri. 

I dag börjar de viktigaste skattefördelarna först vid riktåldern, vilket enligt experter kan vara för sent för att påverka beslutet. Förslag finns om att tidigarelägga förstärkt jobbskatteavdrag, så att fler lockas att stanna kvar i arbetslivet.

Läs också: Stjärnorna får jobba hemma – resten måste gå till kontoret. Realtid