Sveriges pensionssystem räcker till – i alla fall just nu

Färre ska betala för fler

Enligt demokratiska prognoser har vi en åldrande befolkning som på sikt kommer krympa och då ska allt färre finansiera pensioner för allt fler.

Världen över varnar forskare för sjunkande födelsetal, det riskerar att anstränga välfärdsstater eftersom medellivslängden samtidigt ökar.

Enligt Iberdrola och siffror från Världshälsoorganisationen, WHO, kommer befolkningspyramiden vändas upp och ned år 2060 och var tredje invånare i Europa kommer då vara över 65 år.

Sverige hade länge stabila födelsetal som låg strax över två barn per kvinna, vilket är den så kallade reproduktionsnivån, men under senare år har det svängt och ligger nu på 1,43 barn per kvinna, vilket är den lägsta fruktsamheten sedan 1751.

Under 2024 föddes 98 500 barn i Sverige, vilket enligt SCB var det lägsta antalet på över 20 år, det rekordlåga barnafödandet gjorde att regeringen tillsatte en utredning, det rapporterade Realtid förra året.

Sjunkande försörjningskvot

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, leder utredningen om orsakerna till och konsekvenserna av Sveriges minskande barnafödandet och utredningen ska bland annat analysera effekterna för pensionssystemet.

Enligt socialminister Jakob Forssmed är och ska barnafödande vara en personlig fråga.

”Men det går samtidigt inte att bortse från att utvecklingen påverkar vårt samhälle i grunden. Vi behöver förstå mer av varför vi ser en nedåtgående trend i barnafödande, trots alla framsteg i jämställdhet och en utbyggd välfärd”, säger han i ett pressmeddelande.

Han tillägger att vi i samhället behöver samtala om frågor som rör villkoren för familjeliv och barnafödande.

”För att undvika en kris i befolkningsfrågan krävs tidiga, kraftfulla och långsiktiga reformer som stärker förutsättningarna för familjebildning och en hållbar befolkningsutveckling”, säger utredaren Åsa Hansson i pressmeddelandet.

Hon förklarar att minskat barnafödande på sikt gör att försörjningskvoten sjunker, alltså hur många varje förvärvsarbetande måste försörja.

När de större årskullarna slutar arbeta, blir gamla och sjuka, och det finns färre människor i arbetsför ålder får vi en ökad försörjningskvot för dem som arbetar.

I en delrapport har Åsa Hansson presenterat flera scenarier, i det som är mest extremt, med en låg invandring och fortsatt sjunkande födelsetal, minskar Sveriges befolkning med fyra miljoner invånare till år 2100.

Hon säger att om vi fortsätter ha en fruktsamhet på 1,43 barn per kvinna, blir varje generation 30 procent mindre än föräldragenerationen, det ger stora effekter och utvecklingen går snabbt.

”I ett värsta scenario, med en summerad fertilitet på 0,72, behöver varje förvärvsarbetande försörja 1,6 personer utöver sig själv, jämfört med dagens 0,77 personer”, säger hon till EFN.

Robust pensionssystem

En minskande befolkning ger också en minskande ekonomi. Sveriges pensionssystem är robustare än många andra länders och det är konstruerat för att klara demografiska förändringar.

Pensionssystemet anpassar sig till den förväntade livslängden. När barnafödandet minskar och livslängden ökar försämras försörjningskvoten och då träder bromsen in.

Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, menar att systemet är finansiellt hållbart, men att det kan bli problematiska konsekvenser socialt eftersom livslängdsjusteringen kan göra att pensionerna blir så låga att äldre hamnar i fattigdom.

Hon säger att om alla från början hade sparat till sina egna pensioner skulle inte demografin vara ett problem.

Om våra inkomstbaserade pensioner blir för låga kommer de kommande generationerna bli tvungna att hitta andra sätt att finansiera sin ålderdom.

Risker med privat sparande

En möjlighet är privat sparande, men Åsa Hansson menar att det finns risker med det.

När många sparar samtidigt ökar priserna på aktier och fonder, men när de vill sälja 30 eller 40 år senare och befolkningen har krympt finns det färre köpare, vilket gör att priserna faller.

Hon menar att det finns en risk att människor som sparar till pensionen köper dyrt och tvingas sälja billigt. Ett annat problem är enligt henne demokratiskt.

Viljan att bidra till gemensam finansiering av välfärden och pensioner kan minska om fler upplever att de själva måste ta huvudansvaret för sin egen pension.

Hon säger att den svenska modellen bygger på att alla betalar och alla får nytta men att när det inte längre är så finns det risk att legitimiteten minskar.

Läs mer på E55: Höjningen av pensionsåldern skapar nya fattigpensionärer