Vi står inför en av de största demografiska förändringarna i mänsklighetens historia. Antalet människor över 60 år ökar snabbare än någon annan åldersgrupp.
Matilda Habbe
Uppdaterad: 09 jan. 2026Publicerad: 09 jan. 2026
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
År 2060 kommer var tredje invånare i Europa vara över 65 år och redan år 2050 väntas 2,1 miljarder människor i världen vara över 60 år, enligt siffror från Världshälsoorganisationen (WHO).
Det är nästan en fördubbling jämfört med 2019, då omkring 1 miljard människor hade passerat 60-strecket. Bakom utvecklingen ligger bättre sjukvård, förbättrad nutrition och minskad dödlighet i infektionssjukdomar.
För första gången i historien kan de flesta räkna med att leva långt upp i 60-, 70- och 80-årsåldern.
Men den globala åldrandevågen ställer också helt nya krav på samhällen världen över.
Snabbast ökning i fattigare länder
Befolkningsförändringen sker inte jämnt, konstaterar Observer Voice. I rika länder har befolkningen åldrats långsamt och under lång tid. Det har gett decennier – ibland nästan ett sekel – att stegvis bygga upp pensioner, vård och bostäder anpassade för en äldre befolkning.
I många låg- och medelinkomstländer sker omställningen istället i rekordfart. På bara omkring 20 år kan andelen äldre i befolkningen fördubblas – något som i exempelvis Frankrike tog nästan 100 år. Det ger betydligt sämre förutsättningar att bygga upp fungerande system i tid.
Konsekvenserna märks överallt: färre yrkesverksamma ska försörja fler pensionärer, sjukvården måste hantera fler kroniska sjukdomar och städer behöver anpassas för människor med nedsatt rörlighet och hälsa.
Missa inte: Professorn: Positivt med färre barn och åldrande befolkning. E55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Fokus flyttas – från sjukdom till fungerande vardag
WHO har därför lanserat ett nytt sätt att se på åldrande: hälsosamt åldrande. Det handlar inte i första hand om att vara helt fri från sjukdom, utan om att kunna fungera i vardagen och leva ett liv med mening.
Avgörande är samspelet mellan individens hälsa och samhället runt omkring. En person med nedsatt rörlighet kan klara sig bra i ett område med hissar, ramper och fungerande kollektivtrafik – men få stora problem i en otillgänglig miljö.
Det betyder att politiska beslut om bostäder, transporter och stadsplanering blir minst lika viktiga som vårdinsatser.
FN:s plan: fyra områden ska förändras
För att möta utvecklingen har FN utropat Decenniet för hälsosamt åldrande 2021–2030.
Arbetet vilar på fyra huvudområden.
Det första är att bekämpa ålderism – alltså fördomar och diskriminering kopplad till ålder. Negativa stereotyper påverkar både hälsa, vård och möjligheten att fortsätta arbeta eller engagera sig. I Sverige kostar diskriminering av äldre miljardbelopp i form av ofrivillig pensionering.
ANNONS
Det andra handlar om att skapa åldersvänliga miljöer, där bostäder, transporter och offentliga platser fungerar även när syn, hörsel och rörlighet försämras.
Det tredje fokuserar på samordnad vård, eftersom många äldre lever med flera sjukdomar samtidigt och behöver helhet snarare än stuprör.
Det fjärde gäller långvarig omsorg. I dag står anhöriga för den största delen av omsorgen globalt, ofta utan tillräckligt stöd.
En utmaning – men också en möjlighet
Även om behoven ökar kraftigt pekar WHO på att ett åldrande samhälle inte bara är en belastning. Äldre bidrar med erfarenhet, kunskap, arbete, omsorg och engagemang – förutsatt att samhället ger rätt förutsättningar.
I WHO:s analys blir slutsatsen tydlig: hur samhället anpassas till en äldre befolkning kommer att forma framtida välfärd, arbetsliv och livskvalitet för människor i alla åldrar.
Läs också: Kritiska åldern: Då börjar kroppen åldras snabbare. Dagens PS
Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi och pension för E55. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
mobile
desktop