I vissa kommuner finns plats boende när behovet uppstår. I andra kan väntan bli lång, trots att hjälpen redan är beviljad. En ny rapport pekar på stora skillnader i landet, där bostadsorten kan få stor betydelse när hemmet inte längre fungerar.


Samtidigt växer gruppen över 85 år snabbt. Det ökar trycket på kommuner som redan i dag saknar tillräckligt många platser på särskilda boenden. För den som behöver mer stöd kan framtiden därför bero på mer än hälsa, ekonomi och anhöriga. Den kan också bero på vilken kommun man bor i.
När alternativen är få blir många äldre kvar i bostäder som inte längre passar vardagen. Det kan handla om trappor, ensamhet, fallrisk eller hemtjänst som inte räcker till hela dygnet. E55 har tidigare skrivit om hur äldre blir kvar i sina hem när alternativen är få.
Allt fler behöver rätt boende
I rapporten Från hinder till hem beskrivs bristen på särskilda bostäder för äldre som ett växande samhällsproblem.
Rapporten pekar på att många äldre med stora vård- och omsorgsbehov blir kvar hemma, trots att bostaden inte längre är trygg eller ändamålsenlig. Behovet väntas dessutom växa snabbt. Antalet personer över 85 år väntas öka med cirka 180 000 fram till 2040.
Samtidigt har fler än 7 100 personer med beslut om vård- och omsorgsboende fått vänta längre än lagens tre månader, enligt rapporten. Det betyder att hjälpen är beviljad men ändå inte finns på plats i tid.
Bilden bekräftas även av Boverkets bostadsmarknadsenkät. Där uppger 117 kommuner att de har underskott på särskilda boendeformer för äldre 2026.
Samma behov kan ge olika svar
Skillnaderna mellan kommuner gör att två personer med liknande behov kan få helt olika vardag. I en kommun kan det finnas plats på ett särskilt boende. I en annan kan samma beslut leda till fortsatt väntan hemma.
Under tiden får lösningen ofta byggas av flera delar: Fler hemtjänstbesök, trygghetslarm, hjälpmedel, hemsjukvård och anhöriga som rycker in. För den som bor ensam kan väntan betyda mer oro, större risk att falla och fler nätter utan den trygghet som ett bemannat boende hade gett.
E55 har tidigare skrivit om hur tusentals äldre får vänta på hjälp trots att kommuner är skyldiga att verkställa beslut utan dröjsmål.
Det är här postnumret blir mer än en adress. Det kan påverka hur snabbt ett beslut blir verklighet.
Anhöriga får fylla luckorna
När rätt boende saknas stannar problemet sällan hos den som väntar. Anhöriga får ofta ta hand om sådant som inte ryms i hemtjänstens schema: matinköp, läkarbesök, mediciner, städning, ekonomi, larm och kontakt med vård och omsorg.
Om den äldre bor långt bort blir belastningen ännu större. Ett boendebeslut som inte verkställs kan innebära fler resor, mer oro och fler akuta lösningar när vardagen inte längre håller ihop.
E55 har tidigare berättat om hur närstående får ta stort ansvar när äldre behöver vård. Bristen på rätt boende förstärker samma problem.
Det finns också en ekonomisk sida. Anhöriga kan behöva ta ledigt från arbetet, gå ned i tid eller köpa tjänster. Den äldre kan samtidigt behöva betala för trygghetslarm, hjälpmedel, bostadsanpassningar eller ökade hemtjänstinsatser.
Äldre får omsorg senare
Utvecklingen syns även i äldreomsorgen i stort. Socialstyrelsen har visat att äldre får omsorg allt senare. Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor på särskilt boende har minskat tydligt det senaste decenniet.
Mellan 2015 och 2025 minskade andelen personer över 80 år med hemtjänst från drygt 20 procent till omkring 16 procent. Under samma period minskade andelen som bor i särskilt boende från knappt 13 procent till omkring 9 procent.
En förklaring är att många håller sig friska längre. Men när behoven väl kommer kan de vara mer omfattande. Då räcker det inte alltid med fler besök i hemmet.
Boenden byggs inte över en natt
Ett särskilt boende kräver mer än en byggnad. Det behövs mark, finansiering, upphandling, personal, lokaler som fungerar för vård och omsorg samt avtal som håller över tid.
Därför kan brister som syns i dag bli kvar länge. Om kommunen väntar för länge med planeringen går det inte snabbt att ta igen förlorade år när behoven väl ökar.
Rapporten pekar på flera hinder: Kommunal ekonomi, långa planprocesser, otydliga incitament och svårigheter att få ihop byggande med framtida drift. Den föreslår bland annat starkare ekonomiska incitament för kommuner, högre avgifter när beslut inte verkställs, moderniserat bostadstillägg och nationella nyckeltal för äldreboenden.
Frågor att ställa i din kommun
Den som vill förstå läget där man bor kan börja med kommunens äldreomsorgsplan eller bostadsförsörjningsprogram. Där ska kommunen beskriva hur behovet av bostäder och omsorg väntas utvecklas.
Det går också att fråga kommunen hur lång väntetiden är till särskilt boende, hur många beslut som inte har verkställts inom tre månader och om nya platser planeras de kommande åren.
Andra viktiga frågor är vilka alternativ som finns innan särskilt boende blir aktuellt. Det kan till exempel handla om trygghetsboende, biståndsbedömt trygghetsboende, korttidsboende eller utökat stöd i hemmet.
För den som redan har ett biståndsbeslut är tiden central. Beslut om äldreomsorg ska verkställas utan dröjsmål. Om beslutet inte blir verklighet inom tre månader ska kommunen rapportera det till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
När adressen avgör åldrandet
Många planerar för pensionen, bostaden och ekonomin. Färre tänker på att kommunens utbud av äldreboenden kan bli minst lika viktigt när behovet av omsorg ökar.
För den som bor i en kommun med många platser kan vägen till ett tryggare boende bli kortare. För den som bor i en kommun med underskott kan samma behov innebära väntan, mer hemtjänst och större ansvar för anhöriga.
Därför är äldreboenden inte bara en kommunal planeringsfråga. Det är en fråga om trygghet i vardagen. Och i allt fler delar av landet kan postnumret få större betydelse än många vill tro.
ANNONS

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Senaste nytt

Trump backar om tullar i Hormuzsundet

Nya Fed-chefen: Nolltolerans mot hög inflation

Forskarupprop: ”AI förändrar ekonomin rekordsnabbt"

Daniel Eks drönarbolag värderat till 175 miljarder
