Det är fortsatt tvära kast på marknaden. I Sydkorea har börsen rasat tvåsiffrigt på några dagar samtidigt som Mellanösternkonflikten skakat energimarknaden. Samtidigt går Stockholmsbörsen starkt, utdelningssäsongen närmar sig och en helt annan fråga seglar upp som möjlig valvinnare: Arbetstid.
I veckans Börsbarometern resonerar David Ingnäs och Edvard Lundkvist om vad som egentligen styr marknaden just nu. Och varför svenska löntagare kan ha anledning att känna sig allt mindre nöjda.
Sydkorea visar hur snabbt allt kan svänga
ANNONS
Utgångspunkten är den extrema volatiliteten på vissa marknader. Sydkoreabörsen har rasat kraftigt under några intensiva handelsdagar, som mest omkring 11 procent, och handeln har tillfälligt stoppats.
Det är ett tydligt exempel på hur snabbt marknaden kan gå från optimism till panik. Samtidigt påminner utvecklingen om hur olika världens börser reagerar på samma geopolitiska oro.
Trots oron i Mellanöstern har Stockholmsbörsen inlett året starkt. Det illustrerar hur kapital snabbt söker sig till marknader som uppfattas som stabilare eller mer gynnsamt positionerade.
En av veckans mer oväntade spaningar handlar om råvaror. Sverige står i praktiken för nästan hela EU:s produktion av järnmalm.
Det gör Sverige till ett strategiskt land i ett läge där Europa allt oftare diskuterar självförsörjning, industriell säkerhet och kontroll över viktiga insatsvaror.
Det betyder inte att Sverige är en global järnjätte i absoluta tal. Internationellt är produktionen liten jämfört med exempelvis Australien och Kanada. Men inom EU är beroendet av svensk järnmalm mycket stort.
ANNONS
I ett nytt säkerhetspolitiskt och industriellt landskap blir det en tillgång som får större betydelse än många kanske insett.
Samtidigt närmar sig vårens stora utdelningssäsong, ett återkommande högtryck för många svenska aktiesparare.
Storbankerna väntas som vanligt bli några av de största utdelarna, och vissa aktier erbjuder direktavkastning på nivåer som sticker ut rejält. Handelsbanken nämns som ett exempel på ett bolag där utdelningen kan bli särskilt hög.
David Ingnäs lyfter också fram att utdelningsaktier inte bara handlar om kontantutdelning här och nu. För den som återinvesterar utdelningarna kan effekten över tid bli mycket stark.
Det är den klassiska ränta på ränta-effekten, men förstärkt genom återkommande utdelningar som köper ännu fler aktier.
“Vi jobbar mest och tjänar minst”
Men det som verkligen väcker reaktioner i samtalet är en annan jämförelse: Svenska löntagare arbetar mest i Norden, men tjänar minst jämfört med grannländerna.
ANNONS
Det gäller i jämförelse med Danmark, Norge och Finland, där lönerna är högre samtidigt som arbetstiden i många fall är kortare.
Den kombinationen väcker frågor, inte minst eftersom debatten om arbetstidsförkortning har tagit fart igen.
Arbetsgivarsidan varnar för att kortare arbetstid skulle bli för dyrt. Men invändningen blir svårare att försvara när flera jämförbara nordiska ekonomier redan har kortare arbetstid utan att ha kollapsat ekonomiskt.
Kan kortare arbetstid bli valets stora fråga?
Det här gör arbetstiden till en potentiellt explosiv fråga inför valet. LO driver frågan hårt, medan arbetsgivarorganisationer redan markerat tydligt motstånd.
I grunden handlar konflikten om hur värdet av tid ska fördelas. Är mer fritid en kostnad eller en frihetsreform?
Edvard Lundkvist argumenterar för att det finns något märkligt i att frihet ofta hyllas i teorin men blir svår att acceptera när den ska omsättas i mer ledig tid för löntagare.
Han pekar också på att mer fritid inte nödvändigtvis är improduktiv tid. Den kan innebära återhämtning, bättre hälsa, större utrymme för familjeliv, föreningsengagemang eller till och med entreprenörskap.
Frågan är därför större än bara antalet arbetade timmar. Den handlar också om livskvalitet, produktivitet och vilket samhälle man vill bygga.
ANNONS
Mellanösternkriget kan bli den stora ekonomiska jokerfaktorn
Mot slutet av samtalet återvänder Börsbarometern till den fråga som just nu kastar sin skugga över allt annat: Mellanöstern.
Kärnan i marknadsoron är energin. Om transporterna genom Hormuzsundet störs eller olje- och gasanläggningar slås ut kan det snabbt få effekt på oljepris, inflation och räntor.
Asiatiska marknader har redan reagerat kraftigare än USA, vilket till stor del förklaras av att flera asiatiska ekonomier är mer beroende av energiimport från regionen.
USA, som i dag är nettoexportör av olja, har klarat sig betydligt bättre i börsoron. Dollarn har dessutom stärkts när kapital sökt sig till säkerhet.
För svensk del är bedömningen mer återhållsam. Så länge konflikten inte blir långvarig och mycket mer omfattande behöver den inte slå sönder den återhämtning som svensk ekonomi tycks vara på väg in i.
Men energipriserna blir avgörande att följa.
Ett börsår som börjar kännas bekant
Det finns också en känsla av déjà vu i utvecklingen. Året har börjat med styrka i Sverige och Europa, medan USA inte varit lika självklart ledande.
ANNONS
Det påminner om hur 2025 inleddes, innan andra krafter senare tog över och förändrade spelplanen.
Om 2026 följer samma mönster återstår att se. Men en sak är tydlig: Marknaden rör sig snabbt, berättelsen skiftar fort och flera av årets största frågor handlar inte bara om börsen, utan om arbete, vardag och geopolitik.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
ANNONS
Vinterfolk kör Volkswagen. Proffs som nybörjare.
Extrautrustad med smarta funktioner och nya detaljer. Elegant och modernt uttryck med ett omfattande exteriörpaket. Läs mer om ID.4 Pro Sweden Olympic Edition här!