Handelshögskolan i Stockholm utbildar många av de personer som senare får makt över kapital, företag och samhällsutveckling. Därför blir frågan större än bara ekonomi. Vad är det egentligen för värderingar som följer med ut från en av landets mest prestigefyllda utbildningsmiljöer?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Börsen rör sig uppåt och stämningen är på ytan stabil. Samtidigt ökar oron i bakgrunden när geopolitik, energipriser och svag konsumtion börjar sätta avtryck. Frågan är hur länge marknaden kan stå emot. I E55 Studio och Börsbarometern diskuterade Edvard Lundkvist och David Ingnäs det aktuella marknadsläget, där optimism och osäkerhet lever sida vid sida. En …
Utdelningsaktier lockar allt fler investerare som vill skapa löpande inkomster från börsen. Men hur hittar man rätt bolag och undviker de vanligaste fallgroparna? Enligt experter krävs en kombination av strategi, analys och tålamod. I E55 Studio diskuterades ämnet tillsammans med David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, som har fördjupat sig i utdelningsstrategier genom en intervju …
Sverige producerar mer el än vi själva förbrukar. Ändå påverkas svenska hushåll av stigande energipriser i Europa. För många framstår det som motsägelsefullt men förklaringen ligger i hur den gemensamma elmarknaden fungerar. I E55 Studio diskuterades frågan tillsammans med Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, som förklarar varför svenska elpriser påverkas av utvecklingen utanför landets …
Regeringen har beslutat att slopa det inkomstbaserade amorteringskravet, en förändring som särskilt påverkar hushåll i storstäderna. Men enligt experter är reformen bara ett första steg och långt ifrån tillräcklig för att lösa problemen på bostadsmarknaden. I E55 Studio diskuterades beslutet tillsammans med David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, som menar att hela systemet borde göras …
Oljepriset har svängt kraftigt den senaste tiden och var under en period uppe över 110 dollar per fat. Utvecklingen väcker nu oro för att inflationen ska ta fart igen och att räntesänkningar kan dröja längre än väntat. I E55 Studio diskuterades utvecklingen tillsammans med Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, som pekar på att konflikten …
I Ekdals Perspektiv möter Lennart Ekdal Handelshögskolans rektor Lars Strannegård i ett samtal om glädjebetyg, donationer, elitutbildning, växande klyftor och varför fakta inte längre räcker i en tid där karisma ofta slår kunskap.
En av de frågor som präglat Handelshögskolan de senaste åren är debatten om glädjebetyg. Under en period testade skolan att kräva ett visst resultat på högskoleprovet som behörighetskrav, men försöket gav inte de effekter man hade hoppats på.
Enligt Strannegård blev utfallet bland annat att vissa skolor i centrala Stockholm blev kraftigt överrepresenterade, samtidigt som andelen kvinnor och studenter från mindre studievana miljöer sjönk.
Det blev därför inte den lösning man hade tänkt sig. Men signalen var viktig.
Handelshögskolan ville markera att ett betygssystem måste gå att lita på, inte bara för skolans egen del utan för samhällets.
Samtalet rör sig också in på en betydligt mörkare fråga: Jeffrey Epstein och de donationer som under en längre tid nådde Handelshögskolan.
Strannegård är tydlig med att det handlar om något långt mer än bara irritation eller dålig publicitet. För honom är det en ”otroligt jobbig grej” som fortfarande är besvärande.
Han betonar att skolan i dag har mycket bättre kontroll över donationer än tidigare, men medger samtidigt att det inte alltid är enkelt att fullt ut förstå pengars ursprung när de rör sig över lång tid och genom flera led.
Här markerar han också tydligt att moral självklart måste vara en del av bedömningen. En institution som Handelshögskolan kan inte vara likgiltig inför vem den förknippas med.
På frågan om varför unga söker sig till Handelshögskolan svarar Strannegård att en del säkert lockas av möjligheten att tjäna pengar, men att det inte är hela bilden.
Det som förenar studenterna är, enligt honom, snarare att de vill skapa något. De har driv, nyfikenhet och ambition. De vill ut i världen och påverka den.
Skolans eget ideal sammanfattas i begreppet ”free”, som enligt Strannegård handlar om att studenterna ska bli fria och levande i relation till det okända. De ska kunna möta en oförutsägbar värld utan att rygga tillbaka från den.
Det gör att Handelshögskolan, som han själv beskriver det, inte bara vill vara en utbildningsinstitution utan också en bildningsinstitution.
Ett av de mer intressanta resonemangen i intervjun handlar om karisma.
Strannegård menar att många av dagens mest karismatiska offentliga personer använder sin förmåga i tvivelaktiga syften. De är skickliga på att kommunicera, men ofta utan respekt för sanningen.
Problemet, enligt honom, är att de goda krafterna alltför länge har trott att fakta och vetenskap talar för sig själva. Det gör de inte.
Den som vill försvara demokrati, vetenskap och öppenhet måste också kunna kommunicera starkt, övertygande och mänskligt. Fakta utan form förlorar ofta mot retorik utan substans.
Det är därför Handelshögskolan också lägger vikt vid presentationsteknik, empati och förmågan att förstå andra människors perspektiv.
Strannegård säger öppet att Handelshögskolan utbildar människor som senare hamnar i maktpositioner. Det är något skolan både är stolt över och känner ansvar inför.
Studenterna blir företagsledare, entreprenörer, personer i statsapparaten och andra typer av beslutsfattare. Därför menar han att det är nödvändigt att de under utbildningen får perspektiv på världen som sträcker sig längre än kvartalsrapporter och avkastning.
Det gäller inte minst frågan om växande ekonomiska klyftor.
Här är Strannegård tydlig: För stora skillnader i samhället är ett problem. Forskningen visar att ökande klyftor leder till mindre stabila samhällen. Det är inte en åsikt, menar han, utan något studenterna måste känna till och förstå konsekvenserna av.
Däremot vill han inte att Handelshögskolan ska tala om för studenterna vad de ska tycka. Uppgiften är att ge dem fakta, perspektiv och agens, inte att skriva dem på näsan.
På slutet kommer samtalet in på AI och ökad risk för fusk.
Här gör Strannegård ett intressant perspektivskifte. Han menar att frågan om hur man ska hindra studenter från att fuska med AI i grunden är fel ställd. AI finns redan överallt, precis som miniräknaren en gång blev en självklar del av vardagen.
Om en tentamen är så utformad att AI enkelt kan göra jobbet åt studenten, då är det snarare examinationen som är felkonstruerad. Utmaningen ligger därför inte i att stoppa tekniken, utan i att tänka om kring vad utbildning faktiskt ska vara till för.
Vad är det egentligen som ska läras ut? Vilken kunskap är viktig i en värld där maskiner redan kan hantera stora mängder information?
Där, antyder Strannegård, ligger den verkliga framtidsfrågan för högre utbildning.
Här är några tidigare publicerade avsnitt på E55:
LO-basen: ”Sverige dras isär – arbetarna får betala priset”
Är växande klyftor i Sverige ett samhällsproblem?
Vad säger miljardären när frågan ställs rakt ut?
Jakten på mer pengar: Vad forskningen säger om lycka och klyftor
Lars Calmfors: Politiken vet vad som är rätt men gör något annat
EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV
ANNONS
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.
