Ny forskning: Kan kött skydda hjärnan? Resultaten överraskar

“Kan förändra hur vi ser på kostråd”

Resultaten som utläses av studien utmanar en del etablerade kostråd.

”Våra resultat visar att konventionella kostråd skulle kunna vara ogynnsamma för en genetiskt definierad subgrupp”, säger Jakob Norgren.

Forskarna menar att resultaten kan öppna för mer individanpassade kostråd i framtiden.

Ger inte hela bilden

Samtidigt är forskarna försiktiga med att dra för långtgående slutsatser. Studien är observationsbaserad, vilket innebär att den visar samband, men inte säkra orsakssamband.

Dessutom spelar typen av kött roll.

”En lägre andel processat kött var kopplat till lägre demensrisk”, säger Sara Garcia-Ptacek, forskare vid Karolinska Institutet.

Tidigare forskning visar motsatt trend

Andra studier har visat att processat rött kött kan öka risken för demens, vilket gör bilden mer komplex.

Det innebär att det inte finns ett enkelt svar på hur kosten påverkar hjärnhälsan. Forskare lyfter att kost bara är en del av helheten.

Fysisk aktivitet, utbildning, socialt liv och andra livsstilsfaktorer påverkar också risken att drabbas av demens.

Viktigt för en åldrande befolkning

Demenssjukdomar är en av de stora framtidsfrågorna inom hälsa.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar också behovet av kunskap om hur risken kan påverkas.

Den nya studien pekar på att kost kan spela en roll, men att effekten kan variera kraftigt mellan olika individer.

Att äta mer kött kan vara kopplat till lägre demensrisk i vissa grupper, men resultaten gäller inte alla. Forskarna betonar att fler studier behövs innan några nya kostråd kan ges.

Fakta

Apolipoprotein E spelar en central roll i transporten av kolesterol och fetter i hjärnan och blodet. Proteinet kodas av genen APOE som finns i tre huvudsakliga varianter: epsilon 2, 3 och 4. Dessa varianter påverkar risken för att utveckla Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdomar. Varje person ärver två APOE-gener, en från varje förälder, vilket ger sex möjliga kombinationer (genotyper): 2/2, 2/3, 2/4, 3/3, 3/4 och 4/4. 

Jämfört med den vanligaste genotypen 3/3 ökar en 4-variant risken för Alzheimers sjukdom cirka tre–fyra gånger och två 4-varianter cirka tio–femton gånger, medan 2-varianten är kopplad till lägre risk. Riskökningen varierar dock mellan olika etniska grupper.

Källa: Belloy et al., JAMA Neurology, 2023 genom Karolinska Institutet

Läs även: Kosttillskott – vad är värt pengarna och vad är onödigt? – E55