Därför är Sveriges åldrande befolkning ännu inte ett problem

Bättre i Sverige

Det är inte vara i Sverige som befolkningspyramiden vänds upp och ned, år 2060 kommer var tredje invånare i Europa vara över 65 år och i andra utvecklade länder kommer demografin utvecklas på liknande sätt.

Men det är efter 80 som vård- och omsorgsbehoven ökar mest och sett till kvoten mellan personer som är över 80 och personer som är 20–64 är det tydliga skillnader i Europa.

Jämfört med de flesta andra EU-länder beräknas Sverige ha en lägre andel 80-plussare per person i arbetsför ålder år 2050.

Länder i södra Europa, som Grekland, Italien, Portugal och Spanien, har de största utmaningarna och Sverige framstår som ett land med bättre förutsättningar att hantera den demografiska utvecklingen än många andra.

Vi blir friskare

I grunden är det så klart positivt att vi lever allt längre, det är en av välfärdsstatens största framgångar, men det lyfts ibland fram som ett problem.

Den åldrande befolkningen blir dock bara ett problem när den kombineras med lägre barnafödande eftersom antalet personer som ska försörja de äldsta då minskar.

Trots att demografin signalerar kris visar simuleringar för de kommande 30 åren att ”Sverige går mot fortsatt starka offentliga finanser, överskott i pensionssystemet samt äldre- och omsorgskostnader som inte tycks skena”, skriver DN.

Demografiska kvoter visar bara hur många som finns i olika åldersgrupper men ingenting om hur många som jobbar och alla slutar inte jobba när de är 65 och alla behöver inte vård när de är 85, för vi blir inte bara äldre, vi blir också friskare.

Den ekonomiska försörjningskvoten

Riktåldern för pension är rörlig och ska anpassas efter hur länge vi lever, varför fler kommer arbeta längre. För personer födda år 2000 kan vi anta att riktåldern kommer bli 70 år.

Det ger stärre effekt på de offentliga finanserna än många kanske tror, när vi lever och arbetar längre försörjer vi oss själva längre och fler arbetade år ger både högre pensioner och högre skatteintäkter.

Det kan i sin tur kompensera en stor del av effekten av att andelen 20–64-åringar minskar, vilket kan visas med den ekonomiska försörjningskvoten, alltså förhållandet mellan hur många arbetande personer det går på varje person som inte arbetar.

Enligt Konjunkturinstitutets hållbarhetsrapport 2026 förväntas den ekonomiska försörjningskvoten minska, alltså bli bättre, fram till 2040, men sedan öka fram till 2060, då den dock väntas vara lägre än i dag.

Konjunkturinstitutets simulering bygger på flera antaganden, bland annat att vi går i pension senare i takt med att riktåldern höjs och att vår hälsa fortsätter förbättras.

Läs mer på E55: Professorn: Positivt med färre barn och åldrande befolkning 

Läs mer på Dagens PS: Svenskar dumpar barnafödandet – har inte råd

Läs mer på Realtid: Åldrande befolkning en ”växande och lönsam marknad”