Ekonom ifrågasätter åldrandekrisen – ”Vi räknar på fel sätt”

Dubbelt så många äldre arbetar i Sverige

Den svenska utvecklingen visar varför invändningen är intressant. År 2001 var 10 procent av 65 till 74-åringarna sysselsatta. År 2023 hade andelen ökat till 20 procent. Bland kvinnor steg sysselsättningsgraden från 7 till 16 procent och bland män från 13 till 25 procent.

SCB räknar dessutom med en fortsatt ökning. I myndighetens huvudscenario fram till 2040 står gruppen 65 till 74 år för omkring en tredjedel av den beräknade ökningen av antalet sysselsatta.

I det scenariot ökar antalet sysselsatta 65 till 74-åringar med 155 000 personer mellan 2022 och 2040. Prognosen bygger bland annat på antagandet att äldre i genomsnitt arbetar två år längre 2040 än de gjorde 2022.

Japan används som motexempel

Japan har länge fungerat som varnande exempel i debatten om åldrande befolkningar. Landet har en mycket stor andel äldre samtidigt som befolkningen krymper. Det har väckt oro för bland annat arbetskraft, pensionssystem och framtida kostnader.

Murray använder däremot Japan för att illustrera sin egen tes. Trots den stora andelen människor över 65 hävdar han att Japan fortfarande har en andel arbetande i förhållande till hela befolkningen som är jämförbar med andra länders.

Poängen är inte att Japan saknar demografiska problem. Murrays argument är i stället att 65-årsdagen i sig inte gör en människa ekonomiskt beroende av andra.

Om fler arbetar längre kan en åldrande befolkning därför se mindre problematisk ut när man räknar dem som faktiskt arbetar i stället för att enbart jämföra åldersgrupper.

Men problemen försvinner inte

Här finns en viktig invändning mot den mer optimistiska bilden. En åldrande befolkning påverkar ekonomin på fler sätt än genom antalet människor som arbetar. Fler människor i hög ålder kan öka behovet av vård och omsorg. Pensioner ska också finansieras under längre tid när människor lever längre.

Irish Times lyfter själv fram den sidan av diskussionen. I Irland beräknas den så kallade äldreförsörjningskvoten öka kraftigt fram till 2065, vilket enligt landets finansdepartement får konsekvenser för bland annat pensionernas finansiering, skattebördan, arbetsmarknaden och efterfrågan på vård.

Sverige står inför samma paradox

För Sverige blir den frågan särskilt intressant. SCB:s prognos bygger på att äldre ska arbeta längre, och gruppen 65 till 74 år väntas stå för en stor del av den framtida sysselsättningsökningen.

Men det finns en stor utmaning. Den som förlorar jobbet högre upp i åldrarna kan ha svårt att hitta ett nytt. Undersökningar har visat att många över 55 upplever den egna åldern som ett hinder för att byta arbete.

Att befolkningen blir äldre är ett faktum. Frågan är hur vi ska tolka konsekvenserna. Hur stor belastningen blir avgörs inte bara av hur många som passerar en viss ålder, utan också av hur många som arbetar, hur länge de gör det och vilka möjligheter arbetsmarknaden ger dem.

Läs mer: Befolkningen åldras men arbetsmarknaden hänger inte med – E55