Färre än fyra av tio förstår vad inflationen gör med deras sparpengar

Nästan 3 000 miljarder på svenska konton

Svenska hushåll har stora summor på banken. I juli uppgick bankinlåningen till totalt 2 967 miljarder kronor, enligt SCB. Av pengarna låg 2 206 miljarder kronor på avistakonton, där pengarna normalt är direkt tillgängliga. Det motsvarar drygt 74 procent av hushållens totala bankinlåning.

Den genomsnittliga räntan på nya insättningar var 0,47 procent i juli. På konton med bindningstid eller begränsade uttagsmöjligheter var räntan i genomsnitt 1,26 procent.

Det betyder inte att alla sparare får just dessa räntor. Skillnaderna mellan banker och konton kan vara stora.

Läs mer: Sparexpert: Så hittar du bästa sparkontot – E55

Så påverkar inflationen dina pengar

När priserna stiger minskar pengarnas köpkraft. Om räntan på sparkontot är lägre än inflationen kan saldot växa samtidigt som pengarna räcker till mindre.

SCB:s senaste siffror visar att KPIF-inflationen var 0,7 procent i augusti. KPI-inflationen var 0,3 procent.

KPIF är det inflationsmått som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Till skillnad från KPI påverkas måttet inte direkt av förändrade bolåneräntor.

Med 100 000 kronor på ett konto som ger 0,47 procents ränta och en inflation på 0,7 procent minskar köpkraften bara marginellt under ett år. Saldot växer till 100 470 kronor före skatt, men eftersom priserna stigit snabbare motsvarar pengarna ungefär 99 770 kronor i köpkraft räknat i dagens priser.

Skillnaden blir betydligt större om inflationen under lång tid är högre än räntan. Om priserna exempelvis stiger med 2 procent om året medan 100 000 kronor ligger på ett konto utan ränta, motsvarar pengarna efter tio år en köpkraft på omkring 82 000 kronor i dagens penningvärde.

Beräkningarna är räkneexempel, inte prognoser. Både inflation och sparräntor förändras över tid och skatt på eventuell ränteinkomst är inte medräknad.

Två av tre har aldrig bytt bank

Trots skillnaderna mellan sparräntorna är många bankkunder trogna sin bank. Två av tre deltagare i den europeiska undersökningen uppgav att de aldrig hade bytt bank för att få bättre ränta.

Av dem svarade 26 procent att de föredrog sin nuvarande bank. 18 procent tyckte att ränteskillnaden var för liten för att motivera ett byte och 15 procent visste inte var de skulle leta efter ett bättre alternativ.

Ett bankbyte behöver inte vara nödvändigt. Däremot kan det vara värt att jämföra räntan på det befintliga kontot med vad andra banker erbjuder.

Skillnaden växer snabbt med sparbeloppet. En procentenhets högre ränta motsvarar 1 000 kronor om året på 100 000 kronor och 5 000 kronor på 500 000 kronor, före skatt.

Räntan är inte allt

Den högsta räntan behöver inte betyda att kontot passar bäst. Högre ränta kan exempelvis vara förenad med bindningstid eller begränsningar av hur ofta pengar får tas ut.

Pengar som ska fungera som buffert behöver normalt vara lätta att komma åt. Sparande som inte ska användas på länge kan ge större utrymme att välja ett konto med andra villkor.

Kontrollera också att kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin. Sedan den 1 januari 2026 är upp till 1 150 000 kronor per person och institut skyddade, inklusive upplupen ränta, om ett anslutet institut går i konkurs eller garantin av någon annan anledning träder in.

För den som har större belopp på banken blir gränsen särskilt viktig att känna till. Insättningsgarantin gäller per person och institut, vilket gör att det kan finnas anledning att kontrollera hur ett större kontosparande är fördelat.

Inflationen gör alltså inte att kronor försvinner från kontot. Det som förändras är hur mycket pengarna räcker till.

Därför är det värt att kontrollera vilken ränta sparkontot faktiskt ger. Skillnaden mellan ett konto med låg ränta och ett bättre alternativ kan bli betydande när pengarna ligger kvar år efter år.

Läs även: Så klarar du ärenden till bank, vård och myndigheter utan BankID – E55

_ANNONS