Forskare varnar för kontanthaveri: "Finns ingen plan"

Joeri van Laere, lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, är projektledare för undersökningen som tittar på vilka konsekvenser ett längre avbrott i betalningssystemen får.

– Vi tittar på alla delar av samhället, som mataffärer, apotek, drivmedel, restauranger och resor. Om det blir ett avbrott så är det ganska många saker som händer samtidigt, säger han.

Forskarna jobbar med simuleringar och bygger en datamodell av städer med matbutiker, bensinkedjor, apotek och annat. Sedan låter de betalningssystemet krascha vilket innebär att inga elektroniska system fungerar. Kontanter finns till viss del ute i samhället, men det är inte säkert att de räcker till i den simulerade krissituationen.

– Vi bjuder in representanter för de här funktionerna och ser vad de gör. Men vi tittar också på hur de tänker och resonerar. När många aktörer ska göra kloka saker i en krissituation så är det svårt att samordna, de kan förstöra för varandra också. Vi gör det här flera gånger och när de kommer med nya åtgärder så byggs de in i modellen.

Forskargruppen består av ett tiotal personer med olika inriktning, allt från datavetare till kognitionsvetare. Syftet är dels att kartlägga konsekvenserna av ett längre haveri, dels att så småningom, när projektet är klart 2020, komma fram med råd om hur privatpersoner, myndigheter, butiker och andra ska agera för att minska riskerna.

– Vi tittar också på om det finns någon alternativ modell om varken kort, swish eller kontantsystemet fungerar. Skulle det gå att ha ett annat system, som de gamla checkarna? Det ger stora diskussioner, för handeln är det ett risktagande. Det skulle kunna leda till konfliktsituationer och kötider i butikerna.

Även om projektet kommer pågå ett par år till finns redan nu några delresultat.

– Vi har gjort listor över de omedelbara konsekvenserna. Det blir helt stopp på bland annat restauranger, bensinstationer, flygplatser och vissa matbutiker. En del större matkedjor med stora kundvolymer har sagt att de helt enkelt inte skulle klara att hantera stora kontantvolymer. Då stänger de i stället.

Han har slagits av den aningslöshet som finns på många håll i samhället.

– Vi har bland annat gjort en intervjustudie, och frågat representanter för butiker vad de skulle göra om betalningssystemen slutade att fungera, så det inte går att betala med kort. Det svar vi fick var ”Vi meddelar it-supporten, och väntar tills de löst det”.

När de frågat vidare, vad som ska ske om det inte går att lösa på några timmar eller dagar, så finns inga svar. I alla fall har de inte hittat någon hittills som haft åtgärder färdiga.

– Det finns ingen som har tänkt igenom det här. Det finns ingen plan. Ingen har räknat med det här scenariot.

Ändå har forskarna talat med representanter för både stora matkedjor och bensinföretag.

– Vi letar vidare. Som privatperson kan man ju tycka att det är skönt att leva i ett land där det finns en sådan trygghet i att allt fungerar.

Frågan är om vi blivit för aningslösa av vårt väl fungerande tekniksamhälle.

– Ja, jag tycker det. Vi här lever i föreställningen att allt fungerar. Men den som lever i ett land där strömmen försvinner under ett par timmar varje dag har nog större beredskap för att det skulle kunna vara även under längre tid. Men här har vi ingen aning om hur vi ska lösa problemen.

Råden som projektet ska ta fram ska vägleda såväl privatpersoner som myndigheter och andra aktörer.

– Det kan finnas en risk för en så kallad ”bankrun” att folk rusar iväg till bankomaterna för att ta ut pengar. Men det är inte säkert att det blir så bra. Inte heller om folk börjar hamstra.  Fast om man kan förklara hur olika myndigheter och privata aktörer gör, och att det finns planer för det, så kan man få mer lugn och ro i en krissituation, säger Joeri van Laere.

LÄS ÄVEN: