Två av tre skulle spara 10 000 kronor – men är det verkligen smartast?

Nya genomgångar visar att vårt sparande till en buffert ofta är betydligt tunnare än många tror. Foto: Pexels

Uppdaterad: 19 okt. 2026Publicerad: 19 okt. 2026

Om svenskarna plötsligt fick 10 000 kronor extra skulle de flesta sätta in pengarna på sparkontot. Men det är inte självklart att sparande är det bästa valet. För hushåll med dyra lån kan pengarna göra större nytta genom att minska skulderna.

ANNONS

Varannan svensk har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto. Ändå är viljan att spara stor, enligt en ny undersökning från Sparbankernas Riksförbund.

Undersökningen, som genomförts av Verian, visar att 67 procent skulle spara hela beloppet om de oväntat fick 10 000 kronor. Bara 6 procent skulle använda pengarna till att unna sig något.

Unga mest angelägna om att spara

Sparviljan är särskilt stark bland personer mellan 18 och 29 år. Där skulle 74 procent lägga pengarna på sparande, jämfört med 67 procent i hela undersökningen.

Bland unga kvinnor är andelen ännu högre, 79 procent. Det går däremot inte att utifrån de publicerade siffrorna avgöra hur personer över 55 år svarade.

Undersökningen genomfördes i november 2025 och omfattade 1 010 personer mellan 18 och 84 år. Resultaten beskriver vad deltagarna uppgav att de skulle göra, inte hur de faktiskt använder oväntade inkomster.

ANNONS

Så skulle svenskarna använda pengarna

Användning av 10 000 kronor	Andel
Spara hela beloppet	67 %
Betala vardagsutgifter	12 %
Betala av lån eller skulder	7 %
Unna sig något	6 %
Ge bort eller donera	3 %

Källa: Sparbankernas Riksförbund. Övriga svar utgör 5 procent och redovisas inte närmare i pressmeddelandet.

Här kan 10 000 kronor göra störst nytta

ANNONS

Vad som är mest fördelaktigt beror på hushållets ekonomi. Den som saknar en buffert behöver pengar som snabbt går att använda om bilen går sönder, tandläkarräkningen blir hög eller bostaden behöver repareras.

Finansinspektionen rekommenderar att bufferten prioriteras före långsiktigt sparande i aktier och fonder. Pengarna bör finnas på ett lättillgängligt sparkonto med insättningsgaranti.

Men för den som redan har en tillräcklig buffert och samtidigt betalar hög ränta på konsumtionslån kan det vara mer lönsamt att minska skulden.

Ett lån med 12 procents årsränta kostar exempelvis 1 200 kronor om året i ränta på 10 000 kronor, före eventuella skatteeffekter. På ett sparkonto med 2 procents ränta ger samma belopp 200 kronor före skatt.

Skillnaden är 1 000 kronor om året före skatt, förutsatt oförändrade räntor.

Inte alltid bäst att sätta allt på börsen

Finns både buffert och ordning på skulderna blir tidshorisonten avgörande. Pengar som ska användas inom några år hör normalt bättre hemma på sparkonto än på börsen.

För ett långsiktigt sparande kan breda fonder med låga avgifter vara ett alternativ, men värdet kan också falla.

Undersökningen visar att svenskarna gärna skulle spara en oväntad summa. Den privatekonomiskt viktigare frågan är var pengarna gör störst nytta.

ANNONS

Läs mer: Amortera eller spara? Så ska du tänka när räntan svänger – E55

Källor: Sparbankernas Riksförbund, Finansinspektionen

Läs mer från E55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:

Privatekonomi

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

Sandra Sahlén

Erfaren projektledare och skribent med bakgrund inom Content Marketing.

ANNONS