Spararens vinst nästan utraderad – fem avgifter att se upp med

Fem avgifter som äter av sparandet

Småspararguidens granskning visar att kunden betalade för flera olika delar av sparandet. Vissa avgifter drogs löpande, medan andra var kopplade till investeringarnas utveckling.

Alla sparformer har inte dessa kostnader. Men de fem avgiftslagren visar vad som behöver granskas när rådgivning, försäkring och kapitalförvaltning kombineras.

1. Avgift för kapitalförsäkringen

Kunden betalade 1,5 procent per år för kapitalförsäkringen hos Futur Pension. Enligt granskningen gick 0,25 procent till försäkringsbolaget och resterande 1,25 procent till förmedlaren Rosén & Partner.

På ett kapital på en miljon kronor motsvarar 1,5 procent 15 000 kronor om året, förutsatt att kapitalet är oförändrat.

2. Avgift för kapitalförvaltningen

Alpcot tog dessutom ut 0,5 procent per år för att förvalta kundens pengar. Det är en separat kostnad utöver avgiften för kapitalförsäkringen.

3. Fondavgifter

När kapitalförvaltaren placerar pengarna i fonder tillkommer fondernas egna avgifter. I det granskade upplägget förekom bland annat fonder med totala avgifter på 0,84 respektive 0,89 procent.

4. Avgift för fondförmedling

Alpcot kunde också ta ut upp till 0,20 procent i fondförmedlingsavgift på externa fonder. Den avgiften togs ur den fondrabatt som kunden fick och fick inte överstiga rabattens storlek.

5. Prestationsbaserad avgift

Utöver de andra kostnaderna fanns en avgift på 20 procent av avkastningen över en bestämd nivå. I det aktuella upplägget låg gränsen på 3 procent.

Avgifterna har olika beräkningsgrunder och ska därför inte bara summeras rakt av. Det avgörande är hur mycket pengar som faktiskt dras från kundens sparande.

Extra avgift trots svagt resultat

Den prestationsbaserade avgiften är en av de mest uppmärksammade delarna i granskningen. En sådan avgift innebär att kapitalförvaltaren får extra betalt när investeringarna ger en avkastning över en bestämd nivå.

I det granskade upplägget var avgiften 20 procent av nettoavkastningen över 3 procent. Den beräknades och togs ut kvartalsvis. Det innebar att kunden kunde få betala en prestationsavgift efter ett bra kvartal, även om resultatet senare försämrades.

Upplägget hade också en så kallad high water mark. Den ska förhindra att kunden betalar prestationsavgift två gånger för samma värdeuppgång.

Småspararguiden ifrågasätter den låga avkastningsgränsen och att huvuddelen av den prestationsbaserade ersättningen enligt granskningen gick vidare till Rosén & Partner. De berörda bolagen har fått frågor om upplägget och Alpcot har hänvisat till att kommersiella avtalsvillkor inte kommenteras offentligt. Rosén & Partner har uppgett att företaget följer gällande regelverk och har interna rutiner för detta.

Så mycket kostar vanliga fonder

Det granskade upplägget är inte representativt för vanligt fondsparande. Men det visar varför den totala kostnaden är viktigare än en enskild avgift.

Enligt Finansinspektionens jämförelse av fondavgifter låg medianavgifterna under andra kvartalet 2026 på följande nivåer:

Skillnaderna är stora redan innan eventuella avgifter för rådgivning, försäkring eller separat kapitalförvaltning räknas in.

Finansinspektionen har beräknat att en skillnad på omkring en procentenhet i fondavgift kan innebära nästan 250 000 kronor mer i avgifter under 30 år.

Beräkningen bygger på ett månadssparande på 2 000 kronor och en antagen årlig avkastning på 7 procent. Skatt och inflation ingår inte.

Så granskar du avgifterna i ditt sparande

Den som anlitar en rådgivare eller kapitalförvaltare bör inte nöja sig med att fråga vad själva förvaltningen kostar. Begär en sammanställning som omfattar samtliga kostnader. Det gäller rådgivning, försäkring, kapitalförvaltning, fonder och eventuella prestationsavgifter.

Enligt Finansinspektionens information om reglerna för investeringsrådgivning ska värdepappersföretag informera kunderna om de sammanlagda kostnaderna och hur dessa påverkar investeringens avkastning. Kostnaderna ska också redovisas årligen.

Fem frågor är särskilt viktiga att ställa:

1. Hur mycket har jag betalat i kronor?

Be om den totala kostnaden för det senaste året. En procentsats säger inte alltid särskilt mycket, men 15 000 eller 30 000 kronor är lättare att förhålla sig till.

2. Vem får pengarna?

Fråga om rådgivaren får provision eller annan ersättning från de företag vars produkter rekommenderas. Det är också viktigt att veta om rådgivningen är oberoende eller om rådgivaren arbetar med ett begränsat urval av produkter.

3. Finns det en prestationsavgift?

Kontrollera vilken avkastning som krävs för att avgiften ska tas ut, hur ofta den beräknas och vad som händer om investeringarna senare faller i värde.

4. Vad har sparandet gett efter avgifter?

Jämför inte bara hur investeringarna har utvecklats före kostnader. Begär uppgifter om avkastningen efter samtliga avgifter och skilj den från effekten av skatt.

5. Finns ett billigare alternativ?

Jämför resultatet med en fond eller annan sparlösning med liknande risk. En högre avgift behöver inte betyda att sparandet är dåligt. Men den dyrare lösningen måste ge tillräckligt mycket bättre resultat för att kompensera för merkostnaden.

En stor del av sparandets kostnader tas ut oavsett hur investeringarna utvecklas. En årlig procentuell avgift belastar kapitalet även under år då börsen faller. Den minskar dessutom det belopp som finns kvar att växa när marknaden återhämtar sig. Småspararguidens granskning gäller ett enskilt kundfall och säger inte vad andra kunder hos de berörda företagen betalar.

Men den visar hur svårt det kan vara att upptäcka den verkliga kostnaden när avgifterna är fördelade mellan flera företag. Det är först när samtliga avgifter redovisas i kronor som spararen får en tydlig bild av vad förvaltningen kostar.

Läs mer: Fondsparandet kan verka enkelt – här är avgiften som många missar – E55

_ANNONS