Blodvärden kan ge en ledtråd om hur långt ditt liv blir

Fyra värden stack ut

När Karolinska Institutet presenterade resultaten lyftes framför allt kreatinin, levermarkörer, urinsyra och blodsocker fram.

Kreatinin används bland annat för att bedöma njurfunktionen. Hos dem som senare blev 100 år låg värdet nästan alltid på normala nivåer redan omkring 60-årsåldern. Även levermarkörerna såg mer gynnsamma ut.

Urinsyra visade en särskilt tydlig skillnad. Bland personerna med de lägsta nivåerna nådde omkring fyra procent 100 års ålder. Motsvarande andel bland dem med de högsta nivåerna var cirka 1,5 procent.

Även blodsockret stack ut. Bland dem som senare blev 100 låg blodsockret sällan över 6,5 mmol/liter.

Kolesterolet sticker ut

I studiens statistiska analys var högre nivåer av totalkolesterol kopplade till större sannolikhet att nå 100 år. Karolinska Institutet lyfter samtidigt att lågt totalkolesterol kan vara en markör för sjukdomsprocesser i kroppen.

Det betyder inte att ett högt kolesterolvärde är eftersträvansvärt eller skyddar mot sjukdom. Studien undersökte vilka biomarkörprofiler som var förknippade med exceptionell livslängd och kan inte användas för att sätta individuella målvärden.

Livsstilen kan spela roll

Varför såg då blodproverna annorlunda ut hos dem som blev allra äldst?

Forskarna kan inte ge ett enkelt svar. Genetik kan spela in, men flera av de undersökta biomarkörerna påverkas också av faktorer som kost och livsstil.

”Resultaten tyder på att det inte enbart är slumpen som avgör vem som blir riktigt gammal. Det verkar också finnas en koppling till livsstilen”, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, i universitetets presentation av forskningen.

Forskarna saknade samtidigt uppgifter om bland annat deltagarnas rökning, alkoholkonsumtion och fysiska aktivitet. Det går därför inte att utifrån studien avgöra hur stor del av skillnaderna som beror på livsstil och hur stor del som har andra förklaringar.

Ett blodprov kan inte säga hur gammal du blir

Resultaten ska alltså inte tolkas som att ett vanligt blodprov kan avslöja om du kommer att fylla 100.

Studien är gjord på gruppnivå och visar statistiska samband. Dessutom var 84,6 procent av deltagarna som blev 100 år kvinnor, vilket är viktigt att ha med sig när resultaten tolkas.

Det intressanta är snarare hur tidigt skillnaderna gick att upptäcka. De framtida 100-åringarna hade mer gynnsamma profiler för flera vanliga biomarkörer redan från 65 års ålder.

Det tyder på att exceptionell livslängd inte bara handlar om vad som händer under de allra sista åren i livet. Skillnader i kroppen kan finnas där flera decennier tidigare.

Källor: GeroScience: Blood biomarker profiles and exceptional longevity: comparison of centenarians and non-centenarians in a 35-year follow-up of the Swedish AMORIS cohort, Karolinska Institutet: Who will live to 100? samt Må Bra, nummer 9/2026: Markörer som mäter mående

Läs även: Tre faktorer kopplas till 13 fler år utan demens – enligt ny studie – E55

_ANNONS